Plank
Plank är en konstruktion med en avskärmande funktion, avsedd för att till exempel hindra insyn, skapa lä eller att minska ljudnivån i en bullerutsatt miljö. De flesta plank behöver bygglov men undantag finns.
Så söker du bygglov
Handlingar som behövs i bygglovsansökan för plank:
- Ansökningsblankett
- Situationsplan baserad på en ny primärkarta med egenskapsgränser. planket måttsätts med tre mått mot fastighetsgräns. Måtten behöver vara vinkelräta mot fastighetsgräns och utgå från plankets hörn.
- Sektionsritning där mått och marklinjer framgår. Ange hur planket fästs i marken.
- Fasadritning/uppställning där mått, material och kulör framgår.
- Förslag till kontrollplan
Här kan du titta på exempelritningar.
Utformning
Plank kan uppföras i olika material som trä, glas, tyg eller plexiglas. Utbredningen bör begränsas så att den bullerskyddande, bländningsskyddande eller läskapande effekten uppnås samtidigt som övrig stadsmiljö behålls öppen.
Välj material av god kvalitet som passar väl in i miljön och byggnaderna på platsen. Ett väl gestaltat plank kan vara en positiv del av landskapsrummet.
För att skapa och bibehålla öppna villastäder och välkomnande miljöer behöver avskärmande och dominerande plank och murar undvikas. I de fall de behövs är det en god idé att kombinera dem med växtlighet.
Om insynsskydd önskas vid en uteplats som ligger en bit bort från byggnader på tomten eller vid en pool kan det lösa med t.ex. lägre planteringslådor som kompletteras med en luftig spaljékonstruktion för klätterväxter hellre än ett plank. Läs mer om + spaljé
Behövs ett bullerdämpande plank. Läs mer under Skydd mot buller och insyn längre ned på sidan.
Skillnaden mellan plank, staket och spaljé
Ett plank är som regel högre och/eller mindre genomsiktligt än ett staket. Ett plank är mindre genomsiktligt än en spaljé.
En spaljé är till för växter att klättra på och är övervägande luftig.
Ett plank är avskärmande.
Vid en och tvåbostadshus kan man skapa en skyddad uteplats utan bygglov.
Kombinera gärna plank med växter.
Planteringslåda med spaljé med växter.
Tänk på det här när du planerar ett plank
Vår bebyggda miljö utgör stads- och landskapsbilden.
Markens topografi, dess bearbetning, byggnader och andra typer av byggnadsverk, vägar och gator, växtlighet och belysning utgör stads- och landskapsbilden. Tillsammans utgör helheten i miljön en bärare av natur- och kulturvärden på en plats.
Hur stadsrummet ska gestaltas regleras i detaljplaner eller områdesbestämmelser. I detaljplanen kan man genom styrning av byggnaders storlek och placering skapa olika typer av stadskaraktärer. Till exempel en stenstadskaraktär med högre flerbostadshus placerade vid trottoaren eller en öppen och lummig villastad där byggnaderna är mindre och placeras en bit bort från gatan.
Det är vanligt att man i detaljplaner markerar ytor som ska vara öppna och därmed inte får bebyggas. Markeringen görs genom att punktpricka marken i plankartan. På så sätt skapar man förutsättningar för en öppen och lummig stads- och landskapsbild.
Punktprickad mark i detaljplan för ett öppet stads- och landskapsrum.
I Täby kommun finns en generell strävan att byggnaders placering och utformning ska anpassas efter markens naturliga beskaffenhet så att vi kan uppleva landskapets former och bevara den öppna villastaden med byggnader harmoniskt placerade i landskapet.
Öppen stads- och landskapsbild bidrar till trivsel- och trygghetskänslan.
Att skapa och behålla en öppen landskapsbild bidrar till trivsel- och trygghetskänslan i stadsrummet. Samspelet mellan det privata och det allmänna är viktigt för känslan av trygghet både på gatan och inne i husen. Öppna trädgårdar minskar även risk för inbrott.
För att behålla och utveckla det öppna stadsrummet ser kommunen helst låga avgränsningar mot gemensamma gator och även mellan villatomter.
Kommunen vill undvika en utveckling där stads- och landskapsrummen domineras av höga socklar eller slänter, täta plank, höga murar och häckar.
Låga häckar och staket möjliggör uppsikt över gatan och ökar trygghetskänslan i gaturummet.
Om det finns goda skäl till att uppföra höga murar och plank kan kommunen bevilja bygglov för det. Se vidare om skydd mot buller och insyn.
Placering. Placera mur, plank, staket och spaljéer och dess grundläggning och dränering innanför tomtgräns på den egen fastigheten. Kommunens mättekniker kan anlitas för att påvisa fastighetsgränser.
Konstruktionerna ska göras på ett sätt så att den inte påverkar förbindelsepunkter för vatten och avlopp.
Se till att det finns plats för underhåll utan att granntomter beträds eller kom överens med granne om att få tillträde för underhållsarbete.
Mur och kantstöd ska placeras så att avstånd hålls till väg- och trottoarbeläggning. Detta för att vare sig beläggning, mur eller kantstöd skadas vid underhåll eller ändring.
Jordabalken reglerar ansvar och rättigheter mellan grannar. Till exempel behöver du enligt jordabalken tillstånd från grannar för att underhålla ditt plank, staket eller mur från deras mark. Jordabalken är en civilrättslig lag och hanteras av andra myndigheter än Byggnadsnämnden.
Jordabalk (1970:994) | Sveriges riksdag
Plank och staket ska underhållas från den egna fastigheten.
Kulturminneslagen Den som vill uppföra en byggnad eller anläggning bör i god tid ta reda på om någon fornlämning finns i området och i sådana fall snarast samråda med Länsstyrelsen. Det gäller både fornlämningar som vi redan känner till och fornlämningar som ännu inte har upptäckts. Det är förbjudet att utan tillstånd ”rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fornlämning”
Se Kulturmiljölag (1988:950) | Sveriges riksdag
Detaljplaner I detaljplaner finns ofta områden som är punktprickade. Det innebär att marken inte får bebyggas alternativt inte får förses med byggnad. Att marken inte får bebyggas omfattar även konstruktioner så som murar och plank.
Det framgår även hur långt från fastighetsgräns man får placera sina byggnader. Om det inte står ett minsta tillåtet avstånd gäller Byggnadsstadgan från 1959. Byggnadsstadgan föreskriver att byggnader placeras 4,5 meter avstånd till fastighetsgräns.
Exempel på punktprickad mark i detaljplan.
Detaljplaner hittar man i Täbykartan
För att ta fram gällande detaljplanen för en fastighet gör så här:
- Tänd detaljplanens lager: Det gör man i de blå fälten till höger. Välj lagertypen ”Detaljplaner”, ”Gällande detaljplaner” – markera ”Detaljplaner” genom att tända den gröna knappen.
- Skriv in den adress eller den fastighetsbeteckning du söker i sökfältet högst upp till höger.
- I fältet nedanför kommer några förslag upp. Markera aktuellt val.
- Fastigheten eller adressen kommer då att markeras på kartan som en röd ruta eller röd prick.
- Klicka på den rödmarkerade fastigheten i kartan.
- En informationsruta kommer fram.
- Klicka på "Plandokument".
- Leta rätt på fastigheten i detaljplanens karta och läsa om vad som gäller för den fastighet du valt.
Ibland och på vissa ställen kan det finnas särskilda skäl att uppföra skydd mot buller eller insyn från allmän plats. För att få uppföra ett buller- eller insynsskydd behöver man oftast bygglov.
Stadsbyggnadsnämnden prövar en lovansökan och väger den enskildes intresse mot allmänna intressen.
Buller: En bullerutredning kan behöva tas fram för att avgöra om en fastighet är bullerutsatt. Utredningen sker på den enskildes bekostnad.
Exempel när det finns behov av skydd mot buller:
- Minst en uteplats på tomten behöver uppfylla boverkets byggreglers riktvärde för högsta ekvivalent ljudnivå om 55 dBA vid fasad och högst 70 dBA vid uteplats. Ofta kan detta avhjälpas med ett begränsat bullerskydd. https://www.boverket.se/resources/constitutiontextstore/omb/PDF/konsoliderad_omb_bfs%202020-2.pdf
Viktigt att tänka på är hur bullerskyddet utformas tekniskt.
- tätt nertill mot marken
- konstruerat för att avskärma buller
- ges form och material som förhindrar att ljudet studsar vidare.
- utformas så att trafiksäkerhet bibehålls, Länk + Säkerhet och trygghet
Ofta kan det räcka med ett skydd med låg höjd beroende på ljudkällans läge i förhållande till uteplatsen.
Bullerskärmar kombineras med fördel med växter.
Bullerskärmar bör följa markens nivåskillnader och anpassas till miljön.
Det finns mer information om buller på kommunens hemsida.
Boendemiljö, buller och luftkvalitet - Täby kommun
Det finns även möjlighet att ansöka om bidrag för bullerdämpande åtgärder.
Riktlinje för bidrag till bullerskyddsåtgärder
Insyn: Behov av insynsskydd kan vara
- bostaden störs av bländande ljus från passerande bilar
- tomten ligger lägre än en högtrafikerad gång- och cykelväg.
Skydd för den typen av insyn brukar kunna få en begränsad längd och höjd.
Insynsskydd vid uteplatser eller in mot bostadsrum kan med fördel vara täta på sommaren och mer ljusgenomsläppliga på vintern.
Ett luftigt insynsskydd avsedd för växter. Tät på sommaren och ljusgenomsläpplig på vintern.
Skydden behöver även vara utformat så att en god helhetsverkan uppnås – både vad gäller färg, form och material.
Vid ett en- eller tvåbostadshus kan man skapa en skyddad uteplats invid bostadshuset utan bygglov.
Bildnamn: SBI 4
Bildtext: Vid en och tvåbostadshus kan man skapa en skyddad uteplats utan bygglov.
Trafiksäkerhet Staket, spaljéer och häckar, som inte behöver bygglov samt bygglovspliktiga murar och plank behöver uppföras så att kravet på trafiksäkerhet uppfylls. Det innebär att fri sikt behöver finnas i
- korsningar
- utfarter mot gata
- utfarter mot gång- och cykelväg.
Det är fastighetsägarens ansvar att se till att sikten är fri. Det gäller även för placering av avfallskärl.
Trafikverket har satt upp riktlinjer för vilka mått som behövs för att fri sikt ska uppnås. Man brukar tala om sikttrianglar.
Utfart Högsta höjd 0,8 m ska hållas 2,5 x 2,5 m från hörn vid utfart som möter gata, gång- eller cykelväg. I Täby får man ha högst 1 utfart som är max 4,5 meter bred, minst 6 meter lång och som lutar högst 5% mot gata. Läs mer på Täby kommuns hemsida
Ansök om ny infart eller flytt av befintlig infart - Täby kommun
Skymmande växtlighet i vägmiljö - Täby kommun
Sikttriangel vid utfart.
Korsning Högsta höjd 0,8 m ska hållas 10 x 10 m från korsning. Höjden mäts från körbana respektive gång- och cykelbanans nivå.
Sikttriangel vid korsning.
Häckar och växter. Växtlighet ger bra insynsskydd och kan även placeras så att den markerar tomtplatser. Det är viktigt att hålla efter växtligheten så att sikttrianglarna fungerar. Läs mer hur på Täby kommuns hemsida:
Häckar och träd - Täby kommun (taby.se)
Klipp häcken för god sikt i korsning och vid utfart.
Skydd mot olyckor på tomter. I boverkets byggregler (BFS, 2011:6) finns allmänna råd om när ledstänger och fallskydd behövs och hur trappor och bör utformas.
Konsoliderad version av Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd
Vid terrasseringar kan det ibland behövas fallskydd. Se boverkets byggregler 2011:6 ändras snart 1 juli 2025.
Undantag PBL medger undantag i bygglovsplikten för vissa plank och murar.
För att åstadkomma en skyddad uteplats kan mur eller plank uppföras utan bygglov om samtliga av dessa kriterier uppfylls:
- placeras inom 3,6 meter från en- eller tvåbostadshus.
- placeras minst 4,5 meter från fastighetsgräns mot annan tomtplats
- är högst 1,8 meter högt.
Bygglovsbefriat plank vid uteplats. Mur och staket som kan uppföras utan bygglov.
Även bygglovsbefriade åtgärder behöver uppfylla PBL-kravet på god färg- form och materialverkan samt anpassning till stad- och landskapsbilden och behöver vara varsam mot befintlig bebyggelse.
Om placeringen behöver vara närmare fastighetsgräns än 4,5 m från granntomt går det bra om samtliga berörda fastighetsägare lämnar sitt medgivande till placeringen. Det kan vara bra om medgivandet är skriftlig i händelse av att fastigheter byter ägare.
Om grannen är allmän plats/gata behöver avståndet vara 4,5 meter.
Vad och hur man får utföra bygg- och markåtgärder bestäms av lagar och förordningar. Vid tolkning av lagarna tar man ofta stöd i rättspraxis.
Utöver de nationella regelverken finns lokala, juridiskt bindande föreskrifter i detaljplanerna.
Kommuner kan, utöver lagarna och detaljplanerna, ta fram riktlinjer och program för hur man önskar bygga och utveckla den fysiska miljön. Riktlinjer och program vägleder invånare, arkitekter och bygglovhandläggare i hur utformning av miljön bör göras för att skapa så goda miljöer som möjligt.
Riktlinjer och program är inte juridiskt bindande men har i rättspraxis visat sig ha betydelse när ärenden granskas av överinstans.
Översiktsplan Täby 2050 – Staden på landet
Övergripande ambitioner och riktlinjer för respektive kommundel.
Kulturmiljöer i Täby - riktlinjer
Riktlinjer för respektive kommundel.
Vilka lagar reglerar byggande?
Plan- och bygglag (2010:900) | Sveriges riksdag
PBL föreskriver bland annat att byggnadsverk ska utformas och placeras på ett sätt som
- är lämpligt med hänsyn till stads- och landskapsbilden
- natur- och kulturvärdena på platsen
- tillgodoser intresset av en god helhetsverkan
- ha en god form-, färg- och materialverkan
Plan- och byggförordningen 2011:338 (PBF)
Plan- och byggförordning (2011:338) | Sveriges riksdag
PBF anger bland annat att
- man behöver bygglov för murar och plank
- det finns utformningskrav på bygglovspliktiga åtgärder
Undantag PBL medger undantag i bygglovsplikten för vissa plank och murar.
För att åstadkomma en skyddad uteplats kan mur eller plank uppföras utan bygglov om samtliga av dessa kriterier uppfylls:
- placeras inom 3,6 meter från en- eller tvåbostadshus.
- placeras minst 4,5 meter från fastighetsgräns mot annan tomtplats
- är högst 1,8 meter högt.
Bygglovsbefriat plank vid uteplats. Mur och staket som kan uppföras utan bygglov.
Även bygglovsbefriade åtgärder behöver uppfylla PBL-kravet på god form-, färg- och materialverkan samt anpassning till stad- och landskapsbilden samt vara varsam mot befintlig bebyggelse.
Om placeringen behöver vara närmare fastighetsgräns än 4,5 m från granntomt går det bra om samtliga berörda fastighetsägare lämnar sitt medgivande till placeringen. Det kan vara bra om medgivandet är skriftlig i händelse av att fastigheter byter ägare.
Om grannen är allmän plats/gata behöver avståndet vara 4,5 meter.
Bygglovsbefriad skyddad uteplats i tvåbostadshus med grannens medgivande.
Boverket På Boverkets hemsida finns beskrivningar av de regler som finns. Där finns även rättsfall om plank, murar och staket.
Bygglovsbefriad skyddad uteplats - PBL kunskapsbanken - Boverket
Bygglovsbefriade murar och plank utanför detaljplan - PBL kunskapsbanken - Boverket
Boverkets byggregler (BFS 2011:6) - föreskrifter och allmänna råd, (BBR) Konsoliderad version av Boverkets byggregler (2011:6) – föreskrifter och allmänna råd ger anvisningar om hur tillgänglighet och säkerhet uppnås.
Detaljplaner I detaljplaner finns ofta områden som är punktprickade. Det innebär att marken inte får bebyggas alternativt inte får förses med byggnad. Att marken inte får bebyggas omfattar även konstruktioner så som murar och plank.
Det framgår även hur långt från fastighetsgräns man får placera sina byggnader. Om det inte står ett minsta tillåtet avstånd gäller Byggnadsstadgan från 1959. Byggnadsstadgan föreskriver att byggnader placeras 4,5 meter avstånd till fastighetsgräns.
Exempel på punktprickad mark i detaljplan.
Detaljplaner hittar man i Täbykartan
Vem beslutar om bygglov?
Det är stadsbyggnadsnämndens samlade bedömning som avgör om lagarna, detaljplanerna och riktlinjerna uppfylls och bygglov därmed kan beviljas.
Olovligt byggande Om en bygglovspliktig mur eller plank uppförts utan bygglov och startbesked kan lov sökas i efterhand. Byggnadsnämnden bedömer då om lov kan beviljas. Byggsanktionsavgift kan komma att utdelas för olovligt byggande.
Om lov inte kan beviljas kan rivningsföreläggande bli aktuellt.
Andra lagar
Det finns även andra lagar man behöver känna till när man bygger:
Jordabalken (JB)
Jordabalk (1970:994) | Sveriges riksdag
Jordabalken reglerar ansvar och rättigheter mellan grannar. Till exempel behöver du enligt jordabalken tillstånd från grannar för att underhålla ditt plank, staket eller mur från deras mark. Jordabalken är en civilrättslig lag och hanteras av andra myndigheter än Byggnadsnämnden.
Underhåll staket och mur från egen fastighet eller be om grannes tillstånd.
Kulturminneslagen (KML)
Kulturmiljölag (1988:950) | Sveriges riksdag
Den som vill uppföra en byggnad eller anläggning bör i god tid ta reda på om någon fornlämning finns i området och i sådana fall snarast samråda med Länsstyrelsen. Det gäller både fornlämningar som vi redan känner till och fornlämningar som ännu inte har upptäckts. Det är förbjudet att utan tillstånd ”rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fornlämning”