Invasiva arter och växtsjukdomar
Invasiva främmande arter räknas som ett av de absolut största hoten mot biologisk mångfald. De kan också orsaka stora negativa effekter på jord- och skogsbruk samt människors och djurs hälsa. Här kan du läsa mer om några av de invasiva arter och växtsjukdomar som finns etablerade i Täby.
Ställ din fråga via webben
De vanligast förekommande invasiva arterna i Täby är parkslide, jätteloka och jättebalsamin, men det finns hela tiden en risk för att nya invasiva arter får spridning.
Omhändertagande av invasiva arter
Hagby återvinningsanläggning tar emot invasiva växter i speciell container. Det är viktigt att de förpackas i väl förslutna sopsäckar innan transport till Hagby.
Sörab: Container på Hagby för invasiva växter
Sörab: Försök med utökad insamling av invasiva växter
Markägaren ansvarar för bekämpning
Den som äger eller sköter marken som den invasiva arten växer på är ansvarig för att arten bekämpas. Här är exempel på markägare:
- Täby kommun – kommunal mark
- Fastighetsägare – sin egen mark
- Trafikverket – E18 inklusive på- och avfarter i anslutning till vägområdet
- Samfällighet – mark som ägs gemensamt av samfällighet
Lägg inte trädgårdsavfall i naturen
Att lägga trädgårdsavfall utanför den egna tomten/fastigheten är inte tillåtet för att:
- Det utgör ett hot mot den biologiska mångfalden.
– Trädgårdsavfall kan innehålla invasiva arter eller arter som riskerar att bli invasiva i framtiden. Om avfallet läggs ut i park- eller naturområden kan dessa arter etablera sig och sprida sig vidare. Kommunen riskerar då att dra på sig stora kostnader för bekämpningsåtgärder, eftersom alla kommuner enligt lag är skyldiga att bekämpa invasiva arter.
– Trädgårdsavfall kan förändra näringsbalansen i naturområden, vilket kan leda till att hotade arter konkurreras ut till förmån för mer näringsälskande arter. - Det påverkar områdets rekreationsvärden negativt.
– Upplag av trädgårdsavfall gör att rekreationsområden ger ett skräpigt och oattraktivt intryck.
– Trädgårdsavfall skapar barriärer som försämrar möjligheten att röra sig i områden.
Parkslide
Parkslide är en främmande art med mycket stark spridningskraft som tränger ut andra inhemska arter. Till utseendet är den lik bambu.
Det är markägaren som ansvarar för bekämpningen. Felanmäl gärna till oss om du upptäcker parkslide på kommunens mark.
Mer om parkslide
Parkslide blir drygt två meter hög och bildar stora bestånd. Till utseendet är den lik bambu. Stjälken är grov, ihålig och något förvedad. Den är ljust grön eller rödbrun, ofta med rödaktiga fläckar och växer upprätt med riklig grenighet. Bladen är cirka 5–15 cm långa. Den blommar september-oktober med vanligen vita, ibland rosa blommor som växer i glesa, greniga klasar från bladvecken.
Parkslide är svår att bekämpa och det finns flera olika metoder för bekämpning. Naturvårdsverket rekommenderar att vidta försiktighet vid bekämpning av parkslide.
Om växten inte breder ut och sprider sig är det bättre att vänta med åtgärder. Under tiden är det klokt att ha växten under uppsikt för att kunna notera om den börjar sprida sig.
Om växten sprider sig krävs ofta en kombination av metoder. Ett upprepat skördande av växtens ovanjorddelar i några år, följt av behandling med glyfosfat och slutligen täckning med markduk verkar lugna ner växten. Undvik grävning och rotkapning då det finns risk att nya skott skjuter upp. Var försiktig vid hantering av växtavfallet. Det får inte komposteras, lämnas i vatten, skog eller mark, eftersom det innebär en stor spridningsrisk.
På Naturvårdsverkets hemsida kan du läsa fler råd om bekämpning:
Jätteloka
Jätteloka och jättebjörnloka ska enligt Naturvårdsverkets rekommendationer bekämpas eftersom den kan orsaka hudbesvär och genom sitt invasiva växtsätt slår ut annan inhemsk växtlighet.
Felanmäl gärna till oss om du upptäcker jätteloka eller jättebjörnloka på kommunens mark.
Mer om jättelokan
Jättelokan växer vanligtvis till 1,5-3 meter, men kan bli upp till 4-5 meter hög. Bladen kan bli en meter breda och 3 meter i längd. Blommorna är vita i flockar och kan bli upp till 0,5 meter i diameter.
Använd skyddskläder och glasögon när du hanterar jättelokan då du kan få hudskador av växtsaften. Enligt Naturvårdsverket ska jättebjörnlokan bekämpas metodiskt genom att:
- Ta bort fröställningar kontinuerligt under många år till dess att fröbanken i jorden är utarmad. Det är viktigt att se till att fröställningarna inte lämnas kvar i området.
- Rotkapning och uppgrävning som bör upprepas flera gånger per säsong.
- Kväv växten genom att täcka marken på våren. Hantera växtavfall och jord som kan innehålla frön så de inte sprids vidare.
Jättebalsamin
Jättebalsamin är en trädgårdsväxt som numera klassas som en invasiv art. Den orsakar problem då den konkurrerar ut den inhemska floran. Det är markägaren som ansvarar för bekämpningen. Felanmäl gärna till oss om du upptäcker jättebalsamin på kommunens mark.
Mer om jättebalsamin
Jättebalsamin förekommer ofta i större bestånd och är en ettårig växt som kan blomma upp till tre månader. Växten kan bli 2,5 meter hög och har rosa eller vita blommor som är cirka tre till fyra centimeter långa med en kort spetsig sporre. Efter blomningen bildas kapslar som exploderar när man rör vid dem för att fröerna ska kunna spridas. Ofta har örten en grov rödaktig, kantig stjälk, sågade bladkanter vid basen med skaftade körtlar.
Den enklaste metoden för bekämpning är att dra upp växten med rötterna då den lätt lossnar ur jorden. Placera sedan växtmaterialet i en sopsäck och se till att slänga säcken i återvinningen för brännbart avfall eller i specialanvisad container. Kör inte växtavfallet i öppna gallergrindsläp då ytterligare spridning i landskapet riskeras. Mest effekt får åtgärden i juni, innan växten hunnit sätta frö. Har frökapslar bildats finns risk för ytterligare spridning. Åtgärden behöver upprepas i ett par år innan beståndet ger med sig.
Rapportera invasiva arter
Kommunen behöver din hjälp med kartläggning av invasiva arter. Kommunen har som markägare ansvar att bekämpa arter som ingår i EU:s förordning för invasiva arter på sin mark.
Mer information hittar du på Naturvårdsverkets webbplats.
Vägledning och regler om invasiva främmande arter – Naturvårdsverket
Rapportera in invasiva arter:
- Rapportera invasiva främmande arter – Naturvårdsverket
- Rapportera, artfakta.se
- Rappen – rapportering av vattenorganismer - Arter och livsmiljöer - Havs- och vattenmyndigheten
Växtsjukdomar
Häggspinnmal
Häggspinnmalen är en fjäril som i sitt larvstadium lever i häggar och spinner in träden i ett spöklikt nät. Detta kan se brutalt ut men trädet överlever oftast detta och i juli kommer det att sätta nya löv.
Massförekomster av larver går ofta i cykler om 3-4 år. Angreppen upphör när rovdjur som äter larven blir tillräckligt många så de utkonkurrerar fjärilarna. De kommande åren väntas därför häggspinnmalen att minska.
Larverna lever enbart på häggblad och när de kalätit en hägg måste de hitta ett nytt träd.
Det är inte nödvändigt att bekämpa larverna utan med tiden återhämtar sig häggen.
