Värmepanna

En elpanna tar liten plats och är förhållandevis billig i inköp, men medför ett stort elbehov. Höga elkostnader, osäkerhet i framtida elpriser och elens miljöpåverkan kan vara argument för att byta till andra uppvärmningsformer.

När Sveriges elbehov är större än utbudet importeras el från våra grannländer. Där produceras elen tidvis främst av fossila bränslen, vilka ger stora utsläpp av koldioxid. Att minska elanvändningen är därför en bra åtgärd för att minska utsläppen av koldioxid. Med hänsyn till klimatfrågan bör man därför sträva efter att värma hus med andra uppvärmningssystem än elvärme.

Eftersom ett hus med elpanna redan har ett vattenburet distributionssystem, till skillnad från ett hus med direktverkande el, är det förhållandevis enkelt att byta uppvärmningsform. De vanligaste alternativen är pellets, någon form av värmepump eller fjärrvärme.

För pelletseldning behövs en panna med förbränning, ett förråd och utrustning för bränsleleveranser. Om du har en oljepanna som är i gott skick kan du ibland, beroende på ålder och fabrikat, behålla den och bara byta ut oljebrännaren mot en brännare för pellets. Detta medför en lägre investeringskostnad jämfört med en helt ny panna, men däremot en sämre verkningsgrad. Pelletseldning kan med fördel kombineras med solvärme vilket innebär att du inte behöver elda under sommaren då pannan går med låg verkningsgrad. Energimyndigheten har testat olika pelletspannor, läs mer om testet på deras hemsida.
Test av pelletspannor

Pellets är ett förädlat träbränsle i form av små "stavar" med en diameter på 6 eller 8 mm som vanligen matas in i pannan med hjälp av en skruv. Pellets tillverkas av ren träråvara vilket innebär att avfallet endast består av lite aska och att utsläppen blir låga. Nettoutsläppen av koldioxid från pelletseldning räknas som noll eftersom den koldioxid som bildas vid förbränningen har tagits upp av träden genom fotosyntesen. Dock bildas ett antal skadliga ämnen så som svaveloxider och kväveoxider vid förbränningen som följer med rökgaserna. Ämnena orsakar försurning och övergödning samt stoft och flyktiga kolväten. Sammantaget är dock pellets ett mycket bra alternativ ur miljösynpunkt. Pellets kan också miljömärkas med Svanen. Svanenmärkning av pellets inbegriper krav vid tillverkning, transport och lagring.

Vid installation av en pelletsbrännare på en befintlig panna är kostnaden ca 25 000 kr. En komplett pelletspanna med förråd kostar ca 80 000-120 000 kr. Ett litet förråd (veckoförråd) intill pannan, med matarskruv mellan, måste fyllas på med säckad pellets. Installerar man, eller platsbygger, ett stort förråd kan man beställa pellets på bulk. Fördelen med ett stort förråd är att det kan ligga en bit ifrån pannan och att man slipper förflytta säckar. Nackdelen är att det tar stor plats. Innan installation av pelletspanna ska du kontakta skorstensfejarmästaren och kommunen för bygganmälan.

För att pannan ska hålla en hög verkningsgrad är det viktigt att rengöra brännare och panna enligt tillverkarens instruktioner. Tänk på att brännaren kan behöva justeras när du byter leverantör av pellets.

Pelletsförbundet är en branschorganisation som arbetar för en ökad användning av pellets. Medlemmar i pelletsförbundet kan utbildas och certifieras som certifierade pelletsinstallatörer. På deras hemsida hittar du medlemsföretag.

Kostnaden för vedeldning varierar starkt beroende på om man har tillgång till egen ved eller köper ved i längder eller färdigkluven. Har man egen ved är detta det absolut billigaste uppvärmningsalternativet, men även för den som köper ved blir bränslekostnaden relativt låg. Genom att kombinera vedpannan med en ackumulatortank minskar vedåtgången och eldningsintervallen. En vedpanna med ackumulatortank kostar ca 70 000–120 000 kr. Innan installation kan skorstensfejarmästaren behöva inspektera rökgångar och en bygganmälan lämnas in till kommunen.

Ur klimatsynpunkt är en vedpanna bra eftersom eldning av biobränsle inte ger nettoutsläpp av växthusgaser. Vedeldning ger emellertid förhållandevis stora utsläpp av svavel- och kväveoxider som bidrar till försurning, övergödning och partiklar i luften. För att utsläppen skall bli låga krävs att pannan är ansluten till ackumulatortank och att pannan eldas på rätt sätt med torr ved. Statens Provnings- och forskningsinstitut, SP, provar och miljögodkänner pannor.

 Läs mer om vedeldning hos Naturvårdsverket

Olja var länge ett relativt billigt bränsle, men priset har ökat kraftigt under senare år. De stigande priserna beror dels på internationella prisförändringar, dels på högre skatter i Sverige. Vid förbränning av olja bildas svavel- och kväveföreningar som är skadliga för miljön. Eftersom olja är ett fossilt bränsle produceras koldioxid som bidrar till växthuseffekten. Även partiklar som är skadliga för människors hälsa bildas vid förbränning. På grund av oljans negativa inverkan på miljön finns politiska beslut om att oljeanvändningen i Sverige ska minska.

För att undvika hög bränsleförbrukning bör filtret mellan tank och brännare regelbundet kontrolleras. Oljetanken bör göras rent med 5-6 års mellanrum då det samlas smuts och kondensvatten i botten.

Att byta ut oljepannan mot en annan uppvärmningsform är oftast en vinst både för ekonomin och miljön.