Information om orosanmälan för barn och unga
Här får du veta vad en orosanmälan är, när den ska göras, hur du går tillväga och vad som händer efteråt.
Kontakt
Ställ din fråga via webben
Den här informationen är för dig som arbetar med barn och unga i Täby. Det kan till exempel vara inom skola, förskola, fritidsverksamhet, mötesplatser, läger eller annan verksamhet där du möter och arbetar med barn och unga. Du får grundläggande kunskap om vad en orosanmälan är, när den ska göras, hur du går tillväga och vad som händer efteråt.
Som vuxen i en yrkesroll har du en viktig uppgift att vara uppmärksam på signaler om att ett barn inte mår bra eller riskerar att fara illa. I vissa fall är det du som ser tecknen först – och då är det avgörande att du vet hur du ska agera.
- Du får veta vad lagen kräver av dig
- Du lär dig känna igen tecken på att ett barn far illa
- Du får praktisk vägledning om hur du gör en anmälan
- Du förstår vad som händer efter att socialtjänsten tagit emot din anmälan
- Kunskapen hjälper dig att känna dig trygg i din yrkesroll – och att göra skillnad för barn som behöver stöd, skydd eller trygghet.
I texten använder vi begreppet barn och det inkluderar alla från 0 till 18 år.

Att känna oro är en naturlig reaktion när något inte känns rätt. Du kan uppleva oro när du misstänker att ett barn inte har det tryggt, blir utsatt för något skadligt eller inte får det stöd och den omsorg som behövs för att utvecklas på ett bra sätt. Det är viktigt att du tar din oro på allvar – för barnets skull.
Din skyldighet enligt lagen
Du som arbetar med barn och unga är enligt socialtjänstlagen (19 kap. 1 §) SoL skyldig att genast anmäla till socialtjänsten om du i ditt arbete får veta – eller misstänker – att ett barn far illa. Denna skyldighet kallas anmälningsplikt. Den gäller oavsett yrkesroll och även om informationen kommit fram i förtroende. Anmälningsplikten väger alltså tyngre än tystnadsplikten. Anmälningsplikten är personlig för den som upptäckt oron och kan inte överlämnas till en annan person, exempelvis din chef. Däremot kan kollegor och chef stå med som anmälare i samma orosanmälan.
Exempel på vad du kan känna oro för
Oro kan väckas av olika tecken, till exempel:
- Skador, dålig hygien, undernäring, bristande tandhälsa
- Ångest, depression, självskadebeteende
- Skolfrånvaro, aggressivt eller avvikande beteende
- Barnet berättar om våld, rädsla eller övergrepp
- Vårdnadshavare uppträder oroande eller visar bristande förmåga att ta hand om barnet
När du bedömer situationen behöver du också ta hänsyn till barnets ålder, behov och beteende – och hur dessa samspelar med vårdnadshavarens förmåga att ge barnet rätt stöd.
Gör en orosanmälan så snart oron uppstår. Det är särskilt bråttom om barnet kan vara i akut fara – till exempel vid misstanke om våld, övergrepp eller allvarlig försummelse.
Ska du prata med vårdnadshavare först?
I vissa fall kan du börja med att ha en dialog med barnet eller vårdnadshavare, för att förstå situationen bättre. Men om det finns misstanke om våld eller sexuella övergrepp ska du inte informera vårdnadshavare innan anmälan – det kan öka risken för barnet.
Vad gör du om du är osäker?
Om du inte vet om situationen kräver en orosanmälan, kontakta Täby kommuns socialtjänst för rådgivning. Det är bättre att ställa frågor än att inte agera alls.
Familjeenhetens mottagningsgrupp i Täby kommun: 08-555 593 34
(Tänk på att du som professionell inte kan vara anonym, men du ska anonymisera barnet vid rådgivning.)
Var tydlig. Beskriv konkret vad du sett, hört eller fått veta. Ange om du haft oro tidigare och nämn gärna vad som fungerar bra för barnet också.
Yrkesverksamma måste stå med namn – du kan inte vara anonym. Det är viktigt att du som faktiskt uppmärksammat oron står som anmälare, eftersom socialtjänsten kan behöva ställa frågor direkt till dig.
Privatpersoner som gör orosanmälan kan vara anonyma.
Skriftligt i första hand
Använd kommunens e-tjänst Orosanmälan i tjänsten (BankID krävs)
Ring om det är akut
Vid akut oro, ring direkt till socialtjänsten. Vid omedelbar fara för liv och hälsa ring 112.
Kontorstid: Ring mottagningsgruppen 08-555 593 34. Skicka sedan en skriftlig orosanmälan för att komplettera den muntliga informationen. Du kan också ringa till kommunens kontaktcenter.
Kvällar och helger: Ring socialjouren 08-410 200 40. Skicka sedan en skriftlig orosanmälan.
Vad får du veta som professionell anmälare?
Du har rätt att få veta:
- Att socialtjänsten har tagit emot din anmälan
- Om de beslutat att inleda en utredning eller inte
Du får dock inte veta mer än så, eftersom sekretess gäller. Vill du få återkoppling, måste du själv ta kontakt med mottagningsgruppen. Om din oro kvarstår, kan du alltid göra en ny anmälan eller be om rådgivning.
Privata anmälare har inte rätt till återkoppling.
Sekretess mellan verksamheter
Sekretess gäller mellan verksamheter, men uppgifter kan delas om den enskilde ger sitt samtycke. Samtycke kan vara muntligt eller skriftligt.
Processbild efter orosanmälan.
Direkt: Skyddsbedömning
Socialtjänsten gör en första bedömning inom 24 timmar för att se om barnet behöver omedelbart skydd. De kan kontakta dig, barnet eller vårdnadshavarna direkt.
Inom 14 dagar: Förhandsbedömning
Socialtjänsten beslutar om en utredning ska inledas eller inte inledas. Under den här tiden samlar de in mer information – från dig, barnet, vårdnadshavare och eventuellt egna register. Ett anmälningsmöte kan bli aktuellt, där du som anmälare blir kallad till möte tillsammans med vårdnadshavare och socialtjänst. Det kräver att vårdnadshavaren samtycker till mötet.
OBS: Vårdnadshavare har i regel rätt att se hela anmälan. Skriv därför sakligt och med respekt.
Om det blir en utredning
- Utredningen ska vara klar inom fyra månader
- Socialtjänsten undersöker barnets behov mer i detalj
- Resultatet kan bli att stöd erbjuds – till exempel samtalsstöd, familjebehandling eller andra insatser
- Vårdnadshavare väljer själva om de vill ta emot stödet – om det inte handlar om tvångsåtgärder enligt LVU (lagen om vård av unga)
Möjliga stödinsatser
Stödet kan riktas till barnet, till vårdnadshavarna, eller till hela familjen. Familjebehandling är en vanlig insats som syftar till att förbättra familjedynamiken och stödja vårdnadshavare i deras roll. Det finns också andra insatser som kan beviljas genom socialtjänsten.
Samtal med kurator, stödgrupper eller utbildningar av olika slag är öppna insatser som inte är biståndsbedömda. De finns bland annat på www.taby.se/foraldrastod
Socialtjänsten kan också hänvisa till andra verksamheter, som BUP eller habilitering.
Titta gärna på Socialstyrelsens film om orosanmälan för dig som är anmälningsskyldig.
Film: Till dig som är anmälningsskyldig
Vad är SIP – Samordnad Individuell Plan?
SIP används när barnet har stöd från flera olika verksamheter som behöver samarbeta, till exempel skolan, BUP och socialtjänsten. Planen tas fram tillsammans med barnet och vårdnadshavarna och beskriver vem som gör vad och när. I Täby kan även skolan kalla till SIP.
Läs mer: Täby kommun – Stöd för dig som håller i SIP
Vad är SIP – Samordnad Individuell Plan?
SIP används när barnet har stöd från flera olika verksamheter som behöver samarbeta, till exempel skolan, BUP och socialtjänsten. Planen tas fram tillsammans med barnet och vårdnadshavarna och beskriver vem som gör vad och när. I Täby kan även skolan kalla till SIP.
Läs mer: Stöd för dig som håller i SIP
Annat du kan tänka på
Informera vårdnadshavare om er anmälningsskyldighet, till exempel på föräldramöten eller via andra forum.
Tipsa om stödinsatser som finns tillgängliga – hänvisa gärna till www.taby.se/foraldrastod
Kom ihåg att en dialog eller stödinsats inte ersätter en orosanmälan om du misstänker att barnet far illa.
Informera vårdnadshavare om er anmälningsskyldighet, till exempel på föräldramöten eller via andra forum.
Tipsa om stödinsatser som finns tillgängliga – hänvisa gärna till www.taby.se/foraldrastod
Kom ihåg att en dialog eller stödinsats inte ersätter en orosanmälan om du misstänker att barnet far illa.
Ställ dig dessa frågor:
- Vilken konkret oro har jag för barnet?
- Vad har jag sett, hört eller märkt? (Var objektiv och beskriv situationer.)
- Har jag tidigare känt oro för barnet?
- Finns det någon akut risk? (Våld, sexuella övergrepp, rädsla att gå hem, med mera.)
- Är det lämpligt att prata med barnet eller vårdnadshavare först? (OBS! Inte vid våld/övergrepp.)
- Behöver jag rådgöra med socialtjänsten innan jag anmäler?