Rätt till utbildning och skolplikt

Skolplikten börjar höstterminen det kalenderår då barnet fyller sex år. Om barnets vårdnadshavare begär det, och det finns särskilda skäl, kan skolplikten skjutas upp ett år. Särskilda skäl kan till exempel vara att barnet har en utvecklingsstörning, funktionsnedsättning eller en sjukdom. Det kan också handla om att barnet fötts mycket sent på året och orienterat sig mot och identifierat sig med barn födda ett år senare i förskolan. Uppskjuten skolplikt prövas alltid av hemkommunen efter ansökan från barnets vårdnadshavare. För ett barn som fått uppskjuten skolplikt börjar skolplikten i stället höstterminen det år då barnet fyller sju år.

Källa: 7 kapitlet 10 § Skollagen och proposition 2017/18:9 Skolstart vid sex års ålder sidan 51–52.

För de flesta elever upphör skolplikten när de har gått ut årskurs 9. För elever i specialskolan är det vid vårterminens slut det elfte året, alltså normalt när eleven har gått ut årskurs 10. En del elever har inte börjat i den högsta årskursen när de går sitt tionde år i skolan, eller sitt elfte i specialskolan. Då upphör skolplikten först ett år senare. I de fallen förlängs alltså skolplikten med ett år. Det gäller till exempel elever som har gått om någon årskurs. Men skolplikten upphör senast när eleven fyller 18 år.

En del elever uppnår de kunskapskrav som de minst måste uppnå i den skolform där de får sin utbildning i förväg, alltså före den tidpunkt då skolplikten normalt ska upphöra. Då upphör deras skolplikt också i förväg. Samma sak gäller om en elev har fått förlängd skolplikt, men uppnår kunskapskraven under det extra skolpliktsåret.

Det är hemkommunen som beslutar om en elevs skolplikt ska upphöra tidigare eller förlängas. När det gäller elever i specialskolan prövar Specialpedagogiska skolmyndigheten om skolplikten ska upphöra tidigare eller förlängas.

En elev har alltid rätt att gå klart den högsta årskursen, även om skolplikten upphör innan dess. En elev som inte har nått upp till de kunskapskrav som minst ska uppnås, har rätt att gå klart sin utbildning under ytterligare två år. Men det innebär inte att skolplikten förlängs för eleven.

Om en elev flyttar utomlands permanent och inte längre ska vara folkbokförd i Sverige upphör skolplikten. Den upphör även om barnet fortfarande är folkbokfört i Sverige, men vistas utomlands varaktigt, alltså under en längre tid.

Källor: 7 kapitlet 2 och 12–15 §§ Skollagen

Ansvaret för att skolplikten uppfylls är delat mellan vårdnadshavare, huvudman och hemkommun. Barnets vårdnadshavare ansvarar för att barnet kommer till skolan. Huvudmannen för den skola som eleven går i ska se till att eleven fullgör sin skolgång, vilket först och främst innebär att eleven går till skolan och deltar i utbildningen. Huvudmannen är kommunen om det är en kommunal skola och skolans styrelse eller motsvarande om det är en fristående skola. Staten är huvudman för sameskolan och specialskolan.

Hemkommunen ansvarar för att barn som inte går i kommunens förskoleklass, grundskola eller anpassad grundskola (tidigare grundsärskola) får den utbildning de har rätt till på något annat sätt. När en elev som har skolplikt börjar eller slutar vid en skola som har en annan huvudman än hemkommunen ska skolans huvudman informera hemkommunen om det snarast. Detsamma gäller om skolan har inlett en utredning om att en elev har stor frånvaro.

Om en skolpliktig elev inte fullgör sin skolplikt och detta beror på att vårdnadshavare inte gjort vad denne är skyldig att göra, får hemkommunen förelägga elevens vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter. Ett föreläggande får förenas med vite.

Källa: 7 kapitlet 20 − 23 §§ Skollagen.