Stöd för dig som håller i SIP
Här finns rutiner, stöd, verktyg, fördjupningsmaterial och länkar för dig som initierar och genomför SIP. Den som tar initiativ till en SIP har också ett ansvar för att förbereda, genomföra ett första SIP-möte.
Snabbåtkomst till SIP-mallar
- Mall till samordnad individuell plan (Storsthlm och Region Stockholm) digitalt eller pappersblankett
- Mall till uppföljning av SIP-möte (Storsthlm och Region Stockholm) digitalt eller pappersblankett
- SIP-kollen – en kort digital uppföljning
Förberedelse inför nytt SIP-möte
Initiativtagaren ser ett behov av SIP då två eller flera verksamheter/huvudmän bättre behöver samverka kring ett barn/ungdom. Det är viktigt att tänka igenom hur barnet/ungdomen och familjen kan vara delaktiga.
Förmöte med initiativtagaren och barnet/ungdomen och vårdnadshavare
Initiativtagaren till SIP träffar barnet/ungdomen och vårdnadshavare för att berätta om SIP. Syftet med denna första träff är att motivera till att de samtycker till att göra en SIP. Är inställningen till SIP negativ, se till att motivera och informera ytterligare. Om inställningen fortfarande är negativ, dokumentera och avsluta. Om inställningen är positiv gör en första planering:
- Säkerställ att barnet/ungdomen är delaktigt på det sätt som passar den bäst.
- Identifiera behov och formulera en frågeställning gemensamt. Dessa är kärnan och agendan för det första SIP-mötet. Frågeställningen skrivs in i kallelsen.
- Kom överens om vilka verksamheter som ska kallas. När och var ska mötet hållas och hur långt ska det vara?
- Inhämta skriftligt samtycke för att häva sekretess. Syftet med samtycket är att alla berörda verksamheter kan dela information med varandra. Dokumentera samtycket.
Samtyckesblankett (finns på första sidan på mallen till samordnad individuell plan) - Skicka med information om SIP
- Mötescirklar finns anpassad till deltagarnas olika roller
Mötescirkel | Uppdrag Psykisk Hälsa
- Foldrar från Brukarkraft:
Dina behov i centrum, SIP för dig som är 13-18 år
När du fyllt 18 år och din rätt till samordnad hjälp: Ung med psykisk hälsa och drogproblem?
- Mötet kan ske på telefon, digitalt eller fysiskt.
Förmöte med initiativtagare och berörda verksamheter
Initiativtagaren bjuder in berörda verksamheter till ett förmöte. Detta sker UTAN barnet/ungdomen och vårdnadshavare. Syftet är att prata ihop sig före första SIP-mötet så att frågeställningarna är klara och alla har mandat. Förmöten är väl investerad tid och ju mer genomarbetat förmötet är desto större är möjligheten till ett produktivt SIP-möte. Det är en första tankesmedja där parterna bidrar med sina expertkunskaper från den egna verksamheten, diskuterar eventuella oenigheter och arbetar för en samsyn. Finns det inte behov görs inget förmöte.
- Förmötet kan ske via telefon, digitalt eller fysiskt.
- Parterna för dialog kring behoven och frågeställningen ur ett perspektiv som utgår från den egna verksamheten. Arbeta inte fram färdiga lösningar och insatser, utan möjliga, och en rimlig turordning på de eventuella insatserna. Den samordnade planen sätts på själva SIP-mötet.
- De som inte är beslutsmässiga inhämtar mandat att fatta vissa beslut om det blir aktuellt under SIP-mötet.
Genomförande av SIP-möte
Initiativtagaren ansvarar för förberedelser och leder SIP-mötet. Initiativtagaren säkerställer också att huvudpersonen (barnet/ungdomen) förstår och är delaktig utifrån ålder och mognad. Målet med mötet är att det ska finnas en plan med tidsatta åtgärder och ansvarsfördelning. Se till att det finns en sekreterare för mötet. Ibland vill inte huvudpersonen delta i själva mötet. Genomför då mötet med tanken att huvudpersonen står i centrum. Vill huvudpersonen vara med per telefon eller en stund går det också bra.
Mötet delas in i fem delar som tar olika lång tid. Fördela tiden enligt cirkeln.

Inledningen
Initiativtagaren är ordförande, leder mötet och skapar trygghet för deltagarna. Berättar om syftet med mötet, hur lång tid som är avsatt och hur mötet går till. Säkerställ att alla kan närvara under hela mötet. Huvudpersonen för mötet eller dennes representant, presenterar sig kort. Därefter presenterar övriga deltagare sig och den kontakt de har med huvudpersonen.
Aktuell situation
Ordförande ser till att alla i tur och ordning kort beskriver hur de uppfattar situationen för huvudpersonen just nu. Vad fungerar bra och vad fungerar mindre bra? Huvudpersonen kan börja, om den vill. Säkerställ att saker som fungerar tas upp så att mötet inte blir för probleminriktat. Begränsa tiden.
Behov
Längst tid behöver avsättas till denna del. Här ska den hjälp som huvudpersonen behöver tydliggöras och vem som ska göra vad. Om huvudpersonen vill kan den börja. Låt de andra, i tur och ordning, beskriva hur de ser på vad som behövs och vilket stöd de kan ge. Formulera mål på lång och kort sikt samt insatser och hjälp. Målen ska vara realistiska och mätbara. När begrepp används som är svåra att förstå, be den som använder begreppet att förklara.
- Vad kan huvudpersonen/familjen göra själva?
- Vilka insatser behövs för att nå målen?
- Hur ofta ska insatser ges?
- När ska insatser påbörjas?
- Var ska insatser ges?
- Vem ska utföra insatser?
Sammanfattning
Ordförande sammanfattar vad som framkommit och förtydligar vem som ska göra vad. Om det finns något ni inte är överens om, tydliggör även detta. Är något glömt? Allt man kommit fram till ska finnas i planen. Det kan vara en fördel om ordförande hör av sig till huvudpersonen efter mötet för att prata om mötet och vad som bestämdes.
Avslutning
Ordförande bokar in ett möte för att följa upp planen. Vid behov kan annan huvudansvarig för planen utses. Om samordning inte längre behövs, avslutas mötesformen.
Bestäm hur huvudpersonen/familjen ska göra om de behöver hjälp eller något inte fungerar under genomförandet av åtgärderna.
Låt alla kort berätta hur de upplevde mötet om de vill. Detta för att utveckla och förbättra kvaliteten i möten. Erbjud även huvudpersonen att tycka till om upplevelsen av mötet med hjälp av enkäten SIP-kollen. Ge akt på hur huvudpersonen upplevde mötet.
Stöd till mötesledaren
Mall till samordnad individuell plan (Storsthlm och Region Stockholm) digitalt eller pappersblankett
Whiteboard, struktur för mötet Mall-för-whiteboard-SIP-möte.png (uppdragpsykiskhalsa.se)
Mötescirklar anpassade till de olika deltagarnas roller Mötescirkel | Uppdrag Psykisk Hälsa (uppdragpsykiskhalsa.se)
Mål, vad, hur och var, när, vem och tid för uppföljning, hjälpmedel för en kortare sammanfattning till barn/ungdom/vårdnadshavare, säkerställa förståelse av planen till enskild - Sammanfattning på ett ark, förenklat. (Kommer framöver)
SIP-kollen – en kort digital uppföljning
Mall till uppföljning av SIP-möte (Storsthlm och Region Stockholm) digitalt eller pappersblankett
Fler tips och fördjupningsmaterial
Länkar till mer om SIP
SKR: Att stärka samverkan med SIP
Uppdrag psykisk hälsa: Barn 0-12 år.
Uppdrag psykisk hälsa: Ungdomar 12-25 år
Socialstyrelsen: Att samtala med barn. Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården
Barns delaktighet
Socialstyrelsen: Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig. Handbok för vårdgivare, chefer och personal
Socialstyrelsen: Bedöma barns mognad för delaktighet. Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso-och sjukvården samt tandvården
Socialstyrelsen: Underlätta för personer med autism i möten med socialtjänsten
Västra Götalandsregionen: Metoder för delaktighet
Funktionshindersguiden: Kommunikationsstöd för personer med funktionsnedsättning
Forum Carpe: Barn & unga – arbeta med delaktighet och inflytande
Nationellt kompetenscentrum anhöriga: Opratat - om kommunikation med barn med funktionsnedsättning
Uppdrag psykis hälsa: Metodsammanställning från 2022
Samverkan
Täby kommun och Region Stockholm: Rutin för samverkan kring barn i behov av särskilt stöd (BUS):
Tips vid oenighet
Det går inte alltid att undvika att de som medverkar för att upprätta en samordnad individuell plan inte kan komma överens. Orsakerna till oenigheten kan ha mindre eller större betydelse för hur själva förberedelserna, upprättandet och utformningen av planen blir.
Att hålla i möten när det råder oenighet ställer särskilda krav på dig som mötesledare oavsett om du kommer från någon av de deltagande verksamheterna eller om du är mer fristående som mötesledare. Det kan underlätta att två personer gemensamt leder mötet när oenighet råder för att därigenom hjälpa varandra att hålla fokus på mötets syfte och försöka skapa enighet eller tillräckliga kompromisser.
Grundläggande principer vid samarbete mellan parterna enligt BUS-överenskommelsen
- Parterna har i samarbete ett respektfullt bemötande gentemot varandra.
- Parterna har god kunskap om sina egna samt känner till samarbetspartnernas ansvarsområden.
- Parterna respekterar varandras ansvarsområden och dess avgränsningar.
- Oenigheter mellan parter tas aldrig upp inför barn/vårdnadshavare vid möte.
- Parterna träder aldrig in på annan parts ansvarsområde och påtalar hur denne ska handla vid möte med barn/vårdnadshavare. (insatser/åtgärder)
- Information om denna rutin ges till berörd personal en gång om året av verksamheten utnämnd person vid avdelnings-, enhetsmöte eller motsvarande, samt ingår i introduktionsplanen vid nyanställningar.
- Inför möten ordnade i social omsorgs regi ska barnet/vårdnadshavaren erbjudas att ha med sig annan person på möten (exempelvis närstående, stödperson eller kontaktperson).
Digitala möten - tips och verktyg för att genomföra digitala möten.
Att använda digitala möten i SIP-processen går lika bra som fysiska möten. Ibland kan det vara aktuellt att några deltar digitalt och mötet sänds från den enskildes hem.