Tips för hemtjänstutförare

Berätta för din arbetsledare om något inte är som det ska

Om du i arbetet hos en äldre ser tecken på att något inte är som det borde ska du berätta det för din arbetsledare.

Din arbetsledare kommer ta hand om frågan eller berätta för dig vem du ska vända dig till för att få stöd.

Medgivande för att kunna ta kontakt

Huvudregeln är att det krävs medgivande från den äldre för att du ska kunna kontakta någon utanför er organisation, till exempel vårdcentral eller anhörig.

Den äldres fasta omsorgskontakt eller kontaktman har de kontaktuppgifter som behövs och uppgift om medgivande.

I situationer med fara för liv eller hälsa krävs inget medgivande

Om den äldre inte är hemma när du kommer dit på ett planerat besök:

• Kontakta arbetsledningen/kontoret för att säkerställa om den äldre har lämnat någon information.
• Beroende på den äldres kognitiva förmåga och rådande väder tar du ställning till hur akut situationen är.
• Innan du tar kontakt med anhöriga, säkerställ att den äldre har lämnat medgivande till att anhöriga får kontaktas.
• Din arbetsledare avgör när polis ska larmas.
• Om den äldre vid upprepade tillfällen inte är hemma när ni
  kommer behöver kontakt tas med biståndshandläggare

Normal glömska

Om du funderar på om den äldres glömska är normal, ställ frågor till den äldre. Det är normalt att:

• Till exempel att ett par gånger i veckan glömma var du har lagt saker och ting.
• Inte hitta olika saker hemma.
• Behöva kontrollera att det du tidigare har tänkt har blivit gjort.
• Ha ett ord på tungan men inte få fram det.
• Gå in i ett rum för att hämta något men ha glömt vad det var när du kommer dit.

Det är också normalt att ett par gånger i månaden:

• Glömma vad som blev sagt till dig igår eller för ett par dagar sedan.
• Glömma när något hände (dag och/eller tid).
• Glömma att ta med saker som behövs.
• Tappa tråden i samtal genom att glömma vad som precis sagts.

Hjälp vid onormal glömska

All glömska är inte normal. Onormal glömska kan vara orsakad av sjukdom. Om förmågan att minnas påverkar vardagslivet är det viktigt att kontakta läkare.

Fråga den äldre om hon/han behöver hjälp att ta nödvändiga kontakter.

Att ramla kan ge svåra konsekvenser för den äldre. En fraktur kan orsaka långvarig funktionsnedsättning och mycket smärta. Det är viktigt att arbeta för att fall undviks.

Var uppmärksam på:

• Har den äldre fallit tidigare?
• Har den äldre synnedsättning, nedsatt motorik och/eller nedsatt balans?
• Går den äldre osäkert med eller utan hjälpmedel och/eller ibland glömmer att använda hjälpmedlet?

Detta kan du göra:

• Det går att minska riskfaktorer i hemmiljön genom att föreslå att hinder och överflödiga saker tas bort.
• Kontrollera exempelvis mattor, sladdar och utstickande bordsben.
• Se till att det är bra belysning.
• Om den äldre har trygghetslarm, påminn att bära larmklockan på sig.
• Kontakta vårdcentralens arbetsterapeut vid behov av bostadsanpassningsåtgärder. Du behöver då medgivande.
• Förändringar i hemmiljön måste göras i dialog med den äldre.

Det är viktigt att i ett tidigt skede upptäcka tecken hos den äldre som på sikt kan leda till undernäring.

Tidiga tecken på undernäring:

• Mat som inte ätits upp, gammal mat i kylen.
• Allt mindre mängd mat handlas in.
• En försämrad aptit.
• Löst sittande kläder, ringar och klocka.

Hjälp vid ätproblem/risk för undernäring

När tecken på undernäring upptäcks hos en äldre bör en riskbedömning genomföras av vårdpersonal. Fråga den äldre om tillåtelse att starta en nutritionsscreening (MNA) själv eller tillåtelse att kontakta vårdcentralen.

Informera din arbetsledare eller ansvarig biståndshandläggare om du inte får tillåtelse att hjälpa.

Psykisk ohälsa bland äldre är vanligt

Ungefär en av fyra personer som är 65 år och äldre har någon form av psykisk ohälsa som kan påverka det dagliga livet och försämra livskvaliteten. Den äldre kan till exempel isolera sig och inte ha lust att göra sådant som han/hon har brukat tycka om att göra.

Det finns hjälp mot depression

Vid sorg som inte går över eller känsla av att vara orkeslös eller ledsen så gott som dagligen i flera veckor, kan bero på depression. Ångest, depression och andra psykiska sjukdomar är inte en naturlig del av åldrandet och det finns hjälp att få.

Kroppsliga besvär hänger ihop med den psykiska hälsan

Olika sjukdomar som demens, diabetes eller stroke liksom smärta kan påverka den psykiska hälsan. Att ständigt ha värk kan till exempel leda till nedstämdhet. Omvänt kan psykisk ohälsa ibland yttra sig som kroppsliga besvär.

• Ångest kan ge hjärtklappning, illamående eller magont.
• Om den äldre är spänd eller känner sig orolig kan det leda till huvudvärk eller ryggsmärta.
• Ihållande sömnbesvär, värk eller smärta hos en äldre person kan vara symtom på en depression.
• Även vissa läkemedel kan orsaka depression och överkonsumtion av alkohol kan orsaka ångest och nedstämdhet.

Vårdcentralen kan hjälpa

Upplever du att någon av dem du hjälper lider av psykisk ohälsa kan du fråga om att få hjälpa till att ta kontakt med vårdcentralen eller du pratar med din arbetsledare eller ansvarig biståndshandläggare.

Det är inte lätt att fråga en person om hans eller hennes självmordstankar men det är bra att göra det om du upplever att en person har:

• Ökat alkohol-/tablett eller drogbruk.
• Ångest och panik.
• Förändringar i personlighet, irriterad, pessimistisk, deprimerad eller apatisk.
• Tidigare självmordsförsök.
• Självhat, skuldkänslor, känsla av värdelöshet, skam.
• Nyligen förlust av någon nära.
• Självmord i familjen.
• Känsla av ensamhet, hjälplöshet, hopplöshet.
• Fysisk ohälsa eller funktionsnedsättning.
• Upprepade samtal kring död eller självmord.

Frågor du kan ställa:

• Känner du dig ledsen?
• Känner du att ingen bryr sig om dig?
• Känner du att livet inte är värt att leva?
• Har du en känsla av att vilja ta ditt liv?

Hjälp finns att få

Fråga om att få hjälpa till genom att ta kontakt med vårdcentralen eller så pratar du med din arbetsledare eller ansvarig biståndshandläggare.

Var uppmärksam på om du tycker det finns tecken på att en äldre kan ha utsatts för våld. Ofta finns dock inga tydliga tecken. En del symtom kan likna symtom på en sjukdom eller funktionsnedsättning.

Tydliga tecken på fysiskt och/eller psykiskt våld:

• Sår.
• Blåmärken.
• Frakturer.
• Brännskador.

Mer diffusa tecken på fysiskt och/eller psykiskt våld:

• Sömnstörningar.
• Psykosomatiska problem.
• Depression eller ångest.
• Omsorgsbrister.
• Flera skador som förekommer samtidigt, både delvis läkta och nya, kan vara tecken på våld. Om den äldres berättelse om hur skadorna uppkommit inte överensstämmer finns det anledning att misstänka våld.

Kontakta arbetsledare eller ansvarig biståndshandläggare

Är du orolig för att någon äldre utsätts eller utsatts för våld, berätta för din arbetsledare eller ansvarig biståndshandläggare.

Liten checklista för att hjälpa till att förebygga brand:

• Finns det brandvarnare som fungerar?
• Kan den äldre uppfatta brandvarnare?
• Om det skulle brinna, skulle den äldre kunna släcka en mindre brand själv?
• Finns det brandfilt eller en brandsläckare som den äldre kan hantera
• Finns det mycket material i bostaden som kan orsaka att en brand sprids snabbt?
• Kan den äldre hantera spisen på ett säkert sätt?
• Rengörs filtret i fläkten regelbundet? Har den äldre rutiner för säker rökning, tända ljus eller hantering av tändstickor?
• Är lampor och element placerade på ett säkert sätt så inte gardiner eller kläder kan börja brinna? 
• Är TV:n fri från prydnadssaker som ljus eller växter?
• Finns timer på elektriska apparater som inte stängs av automatiskt?
• Är elektroniken i gott skick (av nyare modell och hel)?