Vi använder cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. 

Sök till Åva
Teknik - din framtid

Teknik och innovation

Teknikprogrammet har tre inriktningar: teknikvetenskap - informations- och medieteknik - design och produktutveckling

För dig som gillar teknik, problemlösning och vill utveckla din innovativa förmåga är teknikprogrammet ett bra val. Åva gymnasium har det största teknikprogrammet i norrort med tre inriktningar: design- och produktutveckling, informations- och medieteknik samt teknikvetenskap. Vi har fräscha, välutrustade lokaler där du får jobba både digitalt och laborativt. Eftersom utveckling av teknik ofta sker i projektarbetsform lägger vi stor vikt vid att du ska få utveckla din förmåga att arbeta i projekt, både enskilt och i grupp.

Oavsett vilken inriktning du väljer kommer du att vara väl förberedd för fortsatta studier på de tekniska högskolorna. I många yrken inom teknikområdet arbetar man med utveckling av tekniska innovationer som kan göra samhället bättre.



Programplan för dig som startade hösten 2019

Programplan för dig som startade hösten 2020

Programplan för dig som startar hösten 2021

.

Programpresentation Teknik

Pia Almgren och Tilde Goodliffe har byggt framtidens hus

Vilket hus är egentligen det mest optimala för vår framtid? Det var något som Pia och Tilde tog reda på under sitt gymnasiearbete. De bestämde sig för att göra ett så miljövänligt, ekonomiskt och effektivt hus som möjligt när de byggde sin husmodell.

Duon går sista året på Teknikprogrammet med inriktning design och det hela började med en undersökning av olika typer av energihus. Pia och Tilde bestämde sig till slut för att skapa ett plusenergihus, vilket är ett hus som producerar mer energi än vad det förbrukar. I arbetet med huset byggde de en modell med ett tätt klimatskal i form av isolering i väggar och fönster för att minska risken för eventuell värmeförlust. De valde också att använda sig av taket på bästa sätt. Genom ett sedumtak (ett naturtak som består av olika växter) tas koldioxid upp och genom solceller produceras el. Pia och Tilde berättar att det som varit mest utmanande med gymnasiearbetet har varit att skriva rapporten. Det roligaste har varit att bygga modellen av framtidens mest optimala hus.

Matematik specialisering utmanar och förbereder

Kursen Matematik specialisering är ett individuellt val för dig som vill ha en extra utmaning och som har en hög ambitionsnivå.

Kursen är tänkt att vara en motsvarighet till en av de första kurserna som du kommer att möta på många matematikintensiva högskoleutbildningar, exempelvis civilingenjör. Området som kursen tar upp heter linjär algebra vilket är användbart i en mängd olika områden. Det kan handla om att lösa ekvationssystem med massor av obekanta eller för att lösa avancerade problem i sannolikhet och statistik.

Förutom matematik består kursen också av programmering med olika problemtyper för datorer att lösa. Det är bra dels för att många kommer att komma i kontakt med dylik programmering i vidare studier och yrkesliv och dels för att det underlättar den egna förståelsen för matematik i och med att eleverna själva måste berätta för datorn vad den ska göra. Det matematiska innehållet i kursen står KTH för och eleverna får delta i totalt tolv föreläsningar under ett läsår från högskolan. Det är ett uppskattat inslag som gör att eleverna får ett smakprov på riktigt om hur det är att läsa matematik på högskola.

Marcus Lord, Alrik Lundevall, Teknik, Teknikvetenskap, årskurs 2

Under förra årets Öppet hus kördes en radiostyrd bil runt utanför Teknikprogrammets lokaler. Den byggdes och programmerades från grunden av Marcus Lord och Alrik Lundevall från TE19C. Nu har de börjat om från början och vill skapa en helt ny modell. Arbetet är ett hobbyprojekt som potentiellt kan bli ett gymnasiearbete under nästa år men inget är bestämt än. “Vi börjar med att göra research på internet för att få tips och idéer. Sedan skapar och modifierar vi bitarna så att det ska passa just våra komponenter”, berättar Marcus och visar upp en komponent i blå plast som gjorts om flera gånger. 

Från tidig morgon till sen eftermiddag arbetar de outtröttat med sin radiostyrda bil. Marcus och Alrik har fått tillgång till ett eget rum på Teknikprogrammet där de har sina saker och verktyg. Marcus berättar att det största arbetet egentligen är när de diskuterar med varandra om hur de ska lösa olika dilemman. Det mesta görs i skolan men Marcus har även en 3D printer hemma som kan producera lite större delar vid behov. Det är ett intresse som han delar tillsammans med sin pappa. “Vi båda är intresserade av skidskytte så vi gör till exempel delar till vapenstockar och går någon plastdetalj sönder hemma så printar vi en ny”. Marcus var en av de som hjälpte till att skapa visir till sjukvården i våras, även detta via skolans 3D printers. En ursprungsmodell fanns men fungerade inte i 3D printrarna så Marcus modifierade designen och det var den modellen som sedan användes. 

Marcus och Alrik arbetar med sin radiostyrda bil i ett program på datorn med mycket hög precision. De räknar på hållfastheten och testar sig fram, något de fått stor hjälp med från teknik- och konstruktionskurserna. Målet, även denna gång, är att bygga en radiostyrd bil med tillhörande handkontroll helt från grunden. Det betyder att de måste koda, programmera, montera och koppla ihop allt själva. Än så länge är bilen inte färdig. Fortsättning följer på detta spännande bygge.

Frida Hellander, år 3, Teknikvetenskap

Bygga radiostyrd bil som gymnasiearbete

Frida Hellander, TE17C, har i sitt gymnasiearbete tillsammans med Marcus Lyselius byggt en radiostyrd bil. Chassit har de skrivit ut på skolans 3D-skrivare och hjulen är från en butik där varje hjul har en egen motor som gör bilen fyrdjulsdriven. Frida och Marcus har programmerat allt, kopplat kretskort och kopplat alla sladdar. Handkontrollen är sändare och bilen är mottagare som också kräver sin programmering för att det ska fungera.

Frågeställningarna de har arbetat utifrån är: 1. Hur lång räckvidd kan det bli mellan sändare och mottagare? 2. Hur ofta kan man skicka signaler till bilen för att det ska kännas som om man kör i realtid? Det är ännu några veckor innan presentation av gymnasiearbetet men Frida och Marcus har kommit en bra bit. Vad de ska använda bilen till? “Köra runt och lattja”, säger Frida. 

Under en pratstund med Frida berättade hon att hon trivs på teknik och tycker att det är ett bra program eftersom “det är brett och finns många möjligheter att göra det till sin egen grej”. På frågan om vad som är bra med Åva svarar Frida snabbt “Stämningen! Det är som en stor familj”.

Mattespecialisering - samarbete med KTH

Karl Wickerts från TE17C och Theo Nygren från TE17A läser kursen Matematik specialisering som är ett samarbete mellan Åva och KTH där eleverna ges möjlighet att fördjupa sina kunskaper i matematik, programmering samt lära sig ett helt nytt språk, python. Theo berättar att han valde kursen för att han är intresserad av just matte och programmering samt för att den ger meritpoäng. Karl instämmer att kursen är rolig men beskriver den också som bra för honom då han har dyslexi och kan finna andra kurser jobbiga. “Du får bra grundkunskaper i början av kursen”, säger Karl och betonar att alla ges samma förkunskaper. Särskilt roligt tycker han att det är att få åka till KTH varannan vecka för föreläsningar i linjär programmering. På KTH får eleverna den teoretiska kunskapen medan lektionerna på Åva är tillfällen då de får öva sig i de praktiska. KTH erbjuder 50 poäng i linjär algebra och Åva har sedan lagt till programmering för att specialisera sig samt för att erbjuda en 100-poängskurs.

Karl och Theo går sitt sista år på Åva och när de får frågan om kursen är bra för framtiden är det ingen tvekan. Karl har redan ögonen på några olika program på KTH. Vem borde söka Matematik specialisering? Du som har ett gediget intresse för matematik och programmering borde söka kursen tycker Theo och säger att “om det är någon som funderar så kan jag rekommendera kursen för jag tycker den är jätterolig och intressant”.

Jacob Littorin, Teknik, tog studenten 2018

Jag heter Jacob Littorin. Åva gymnasium och teknikprogrammet, var min dagliga hemvist under tre händelserika år tills jag tog studenten i juni 2018.

Gymnasiet handlar inte bara om utmanande prov och långa - nästan ändlösa projekt, utan om allt däremellan. Man börjar inte på gymnasiet för att överleva tre långa år av hårt studerade, utan för att leva under hela den perioden. När du väl går ut? Ja då önskar du inget mer än att få uppleva gymnasietiden igen.

Jag engagerade mig i Åvas elevkår och satt med i dess styrelse under verksamhetsåret 2017-2018. Medan studierna gav mig kunskaper, så gav elevkåren mig erfarenheter. Teamwork, föreningsarbete, struktur, planering och marknadsföring. Hur planerar man ett event för alla 1200 elever på Åva? Hur marknadsför man detta event så effektivt som möjligt? Hur genomför man det? "Do it or choose to not do it". I jobblivet kommer du troligen behöva göra det ändå - och erfarenheterna du får från elevkåren ger just dig ett enormt försprång. Du lär dig allt från att sälja in banbrytande idéer till skolledningen till att förhandla med olika företag som tillverkar studentmössor.

Vill du maximera ditt lärande på Åva? Engagera dig i elevkåren och lär dig hur du hanterar olika situationer. Det gjorde jag. Jag är inte längre rädd för att prata inför en större grupp. I elevkåren fick jag ta mikrofonen och marknadsföra event inför fullsatt matsal, presentera föreläsare i aulan och agera speaker på Tibblevallen när vi anordnade ettornas insparksdag.

Samtidigt hade jag inte utvecklats i en sådan grad utan ytterligare flertal presentationer i klassrummet, gruppuppgifter, boksamtal, tuffa prov och hundratals inlämningsuppgifter som förfinade min skrift, min problemlösningsförmåga och mitt tankesätt.

Idag jobbar jag på ICA. Jag tar paus i ett år innan fortsatta studier. Däremot stoppar inte avbrott i plugget min vilja att gå framåt. I mitt gymnasiearbete tog jag fram en detaljplan för nya Åkersberga Centrum. Efter att ha tagit initiativ och medverkat på olika samråd i Österåkers kommun så fick jag kontakt med bygglovschefen. Kontakter är livsviktigt, och det gjorde att jag i höstas fick komma och presentera mitt arbete på Österåkers kommuns planenhet, där jag nu har en fot in för framtida jobbmöjligheter.

Detta är min historia. Hur vill du att din gymnasietid ska se ut?

Hanna Myrberg är ny lärare på Åva i svenska och samhällskunskap

Hittills är Hanna mycket positiv till sin nya arbetsplats. “Kan det vara så här bra?”, frågar hon med ett leende. Hanna har varit på några andra skolor tidigare, både komvux och gymnasie, innan hon kom till Åva. Hon beskriver sig själv som en riktig humanist och kombinationen svenska och samhällskunskap är hon glad över. “Det är en bra kombination som innefattar nästan allt och går in i alla ämnen. Det är roligt att undervisa om vår samtid och livet runt omkring. På så vis är det tacksamt”, berättar hon. Hon har också påbörjat några universitetskurser i svenska som andraspråk men tar en sak i taget. 

Hanna beskriver sin lärstil som relationell. Hennes mål är att skapa ett bra klassrumsklimat och att anpassa efter elevers och elevgruppers olika behov. Det demokratiska klassrummet är i fokus och hon tycker att feedback är viktigt, både för elever och för henne själv. “Många ger bra feedback och det märks att det är väldigt engagerade elever här”. Det är första gången som Hanna är med från läsårsstart på gymnasiet vilket hon både tycker är roligt och utmanande. Hon har en tydlig bild av hur hon vill att arbetet ska se ut. “Det ska finnas en laganda. Om eleverna känner av engagemang kommer de bli engagerade själva”, säger hon.

Malin Strandberg, lärare i bild och media

“Bildämnet är viktigt för att vi formas av bilder, vår uppfattning av världen får vi mycket genom bilder och att vi lär oss förstå bildgenrer. Det är viktigt att kunna läsa bilder i vårt samhälle. Det som blir intressant i mina ämnen är att eleverna får vara både producent och medveten konsument av bilder. “Det är ett jättebra tillfälle att få utveckla sin kommunikation, jobba i process, tänka utanför boxen och hur det går att lösa ett gestaltningsproblem. Det här är färdigheter som efterfrågas på arbetsmarknaden idag och kommer så att göra även i framtiden” 

På Åva gymnasium kan du läsa individuellt val inom foto och även bild. I olika program ingår bildämnen och även gränssnittsdesign som för Malin är en ny kurs där eleverna får lära sig om användarvänlig gränssnittsdesign. De får lära sig hur man kan designa en hemsida till exempel och just nu fokuserar gruppen på bildredigering i Photoshop. “Det är jätteroligt att vara lärare på åva just eftersom det är så många olika grupper som har olika ingångar i bildämnet”. 

Teknikeleverna på skolan uttrycker att programmet är mer kreativt än de väntat sig och att de får gå kurser i bild och form där man kan jobba med skissteknik, designprocess, färglära och att måla klassiskt med mer traditionella material. 

Något som Malin uppskattar är när eleverna “får göra egna projekt där de ska identifiera ett område och en intention med vad de vill kommunicera. De behöver kunna skissa och problematisera och den utvecklingen är rolig att se, att de klarar den uppgiften. Och att de förstår att uttryck kan vara så olika saker och att de kan få ett mer nyanserat synsätt på vad kvalitet i ett uttryck kan vara. De skapar sig sammanhang under kursen och kan visa det i sitt projekt”.

Björn Larsson, undervisar i design och arkitektur

Jag har jobbat på Åva i snart tio år och innan dess har jag erfarenhet från flera olika branscher och många andra kulturer. Att komma "tillbaka" till skolan var en ny, rolig och utvecklande upplevelse. Samtidigt krävande då det är en ständig progression/förståelse för att alla ska kunna nå de uppsatta målen.

För att nå dit måste det finnas höga förväntningar, stort engagemang och motivation hos ungdomarna, det som skulle kunna samanfattas med ordet drivkraft. Det är inte alltid den finns där från början, men brukar bli skönjbar efter en tid av "synligt lärande".

Johanna Isaksson, undervisar i kemi och tekniska ämnen

Min karriär som lärare startade med kompletterande pedagogisk utbildning där jag parallellt med studierna arbetade som lärarvikarie inom teknikämnet. Idag har jag lärarlegitimation i ämnena teknik och kemi. Innan jag omskolade mig till lärare så arbetade jag som forskningsingenjör och projektledare i näringslivet. Vägen till yrket som forskningsingenjör gick via forskarstudier där jag avlade en teknologie doktorsexamen i kemiteknik.  

Att bygga relationer ser jag som en naturlig komponent för ett fruktbart samarbete mellan mig och mina elever men också sinsemellan eleverna. Då vi känner varandra har vi lättare att kommunicera och förstå varandra. En trygg klassrumsmiljö är en grundförutsättning för att elevernas lärprocess skall utvecklas. Jag vill skapa en undervisningssituation där eleverna har stort talutrymme och lär sig utav varandra. De arbetsformer som jag använder är individuellt arbete, grupparbete och helklassundervisning och de olika formerna lämpar sig bra vid olika tillfällen. Jag vill vara en motivator för mina elever vilket innebär att jag inspirerar dem och gör dem målmedvetna.

Läraryrket är för mig mycket inspirerande där jag kan följa unga människors utveckling i sitt lärande. Jag har också ett brinnande intresse av att sprida kunskap om ingenjörsyrket för tjejer och visa vilket stimulerande och utvecklande arbete det kan vara.

 

Gösta Körlof, undervisar i matematik, fysik, programmering och teknik

Att lära sig skall var lustfyllt, hårt arbete och glädje. Jag fokuserar på att stimulera eleverna att lära in ny kunskap. Dessutom stöttar jag dem i sin utveckling av deras personliga studieteknik. Att se och hjälpa eleverna att gå från högstadienivå till att mogna som personer och vara förberedda på vidare studier på högskolenivå eller att få ett arbete är härligt.

Kurserna inom teknikprogrammet går från logikorienterade kurser som matematik, fysik, kemi, programmering och samt kurser i svenska, engelska samt samhällsvetenskapliga ämnen till tekniskt praktiska ämnen. I teknikprogrammet inkluderas ett antal projektorienterade kurser som förberedelse för högskola och arbetsliv.

Min bakgrund är utbildningar som reservofficer 3 år, civilingenjör teknisk fysik 4,5 år, civilekonom 3 år med inriktning ledarskap och lärarutbildning 1,5 år samt arbete 30 år i teknisk industri i ett antal chefsbefattningar. Jag har med bas i Sverige arbetet med affärer på plats i 23 länder och 18 delstater i USA. Jag har varit lärare i snart fem år på Åva gymnasium.

Magnus Folkesson, biträdande rektor för Teknik

Teknikkunskaper är eftertraktade, särskilt inom IT. Smart teknik kommer att kunna lösa många av de utmaningar samhället står inför. Eftersom Teknikprogrammet öppnar dörren till många spännande framtidsyrken satsar vi på att få fler tjejer att söka till programmet. Det är roligt att se att det arbetet har börjat ge resultat. Vår strategi är att våra tekniktjejer ska få kvinnliga förebilder och därför ser vi till att de dels får träffa tjejer som pluggar på de tekniska högskolorna, dels får möta kvinnliga civilingenjörer på olika företag.

Tack vare samarbete med näringsliv och högskola samt hög kompetens hos lärarna är Åva en skola där teknikundervisningen ligger i framkant. Vi har elever som redan under gymnasietiden är attraktiva för näringslivet. Elever med ambitioner när det gäller programmering blir flerspråkiga och får träna allt från nätverksteknik via mjukvaruutveckling till konstruktion och programmering av fysiska enheter (IoT). Ett annat område är CAD med 3D-modellering och simuleringskapacitet att optimera luftmotståndet på ett fordon eller ett flygplan, beräkna energiförluster eller optimera hållfasthet. I vår verkstad får designeleverna bygga riktiga modeller av det de modellerat i datorn, en kreativ process som många gillar. 

Vår ambition är att teknikhallen ska vara levande. På TE-programmet ska elever få utlopp för teknikintresse och utveckla sin innovativa förmåga. Vi har ett stort utbud av maskiner och utrustning för att jobba med teknikprojekt. Att se elever på och utanför lektionstid jobbar med sina skolprojekt som om det var en hobby gör mig som ansvarig för programmet extra glad.

Jarl Sjögren

Studie- och yrkesvägledare för

Teknik och innovation
Restaurang och livsmedel

08-555 580 31

jarl.sjogren@taby.se