Handbok ANDTS och brottsförebyggande
Det här är en handbok för att ge stöd till alla som arbetar med barn och unga inom skola, socialtjänst och kultur- och fritidsverksamhet för att gemensamt förebygga våld, droger och kriminalitet bland barn och ungdomar.
Handboken har tagits fram av medarbetare inom utbildning, individ- och familjeomsorgen, kultur och fritid samt trygghets- och säkerhetsenheten. Innehållet är beslutat av verksamhetscheferna inom dessa verksamheter.
Här hittar du information om olika begrepp, främjande och förebyggande arbete, vilka lokala principer som gäller och roller och ansvar. Syftet är att skapa samsyn.
I vänstermenyn finns rutiner och checklistor som ger konkret, praktiskt stöd i ditt arbete med barn och unga inom dessa områden.
Varför jobbar vi med detta?
Kopplingarna mellan brottsförebyggande arbete och arbete med att motverka användning av alkohol, narkotika, doping, tobak och spel om pengar (ANDTS) är tydliga. Ohälsa, användning av droger, våld, kriminalitet och utanförskap är samhällsproblem som i stor utsträckning kan förklaras av samma bakomliggande förhållanden, eller risk- och skyddsfaktorer. Som mest tydligt är det kopplat till det förebyggande arbetet. Skyddsfaktorerna som hjälper en person att hålla sig borta från kriminalitet är oftast de som även skyddar mot missbruk.
Genom tidiga och förebyggande insatser finns stora möjligheter att främja barns och ungdomars hälsa och utveckling samt motverka riskbeteenden som kan medföra att barn och unga dras in i drogmissbruk och/eller kriminalitet. Genom ökad samverkan i det främjande och förebyggande arbetet kan bättre möjligheter att nå resultat på fler områden uppnås och arbetet bli mer effektivt.
Förklaring av centrala begrepp
I denna handbok används följande begrepp med den betydelse som anges här.
ANDTS – Alkohol, Narkotika, Doping, Tobak och Spel om pengar
ANDTS är en förkortning av alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar och omfattar även narkotikaklassade läkemedel och nikotinprodukter. ANDTS-arbete innebär att arbeta förebyggande i syfte att motverka användningen av de nämnda substanserna samt spel om pengar.
Brottsförebyggande arbete
Brottsförebyggande arbete syftar till att minska risken för att brott alls ska inträffa genom att påverka orsakerna till eller förutsättningarna för brottsligheten. Brottsförebyggande insatser brukar delas in i social och situationell brottsprevention. Sociala insatser syftar till att minska människors benägenhet eller motivation att begå brott medan situationella insatser ska försvåra genomförandet av brott eller öka upptäcktsrisken.
Brottsförebyggande arbete brukar talas om i kombination med trygghetsskapande arbete. Även om trygghetsskapande arbete inte har som primärt syfte att förhindra brott utan syftar till att öka tryggheten, kan trygghetsskapande insatser i många fall inrymmas i ett bredare brottsförebyggande perspektiv.
Barn och ungdomar
Med barn och ungdomar avses de individer upp till 21 år som är aktuella inom kommunens verksamheter.
Lokala styrande principer
Täby kommun har tagit fram ett antal styrande principer med koppling till ANDTS-arbete och det brottsförebyggande arbetet för barn och ungdomar. Dessa styrande principer kan likställas med kommunens förhållningssätt och ska vara vägledande för chefer och medarbetare inom skola, social omsorg och kultur och fritid.
- Det ska råda nolltolerans mot narkotika och våld i kommunens verksamheter.
- Alla verksamheter ska arbeta främjande och förebyggande i syfte att motverka bruket av alkohol, narkotika, dopning och tobak samt spel om pengar (ANDTS) bland barn och ungdomar.
- Alla verksamheter ska arbeta främjande och förebyggande i syfte att motverka förekomsten av våld och kriminalitet bland barn och ungdomar.
- Olika delar av den kommunala organisationen ska aktivt samarbeta och samverka med varandra och andra externa aktörer i syfte att bekämpa våld, droger och kriminalitet bland barn och ungdomar.
Främjande och förebyggande arbete
Det kan många gånger vara svårt att särskilja begreppen (hälso)främjande och förebyggande, som till stora delar överlappar varandra. Förenklat utgår främjande insatser från kunskapen om vad som gör att individer utvecklas väl och mår bra, medan förebyggande insatser utgår från kunskapen om vad som orsakar ohälsa och problembeteenden hos individen.
Ett konkret exempel från skolmiljön är att, i syfte att utforma en väl fungerande undervisning för alla elever i klassen, behöver läraren dels tänka på vad som gynnar lärande generellt (främjande), dels vad elever med särskilda behov specifikt kan behöva (förebyggande). Lärarens uppgift blir att anpassa undervisningen utifrån hur det ser ut i klassen och vilka behov för lärande som finns både generellt och specifikt.
Preventionspyramiden
Insatserna i ett främjande och förebyggande arbete brukar delas in i tre kategorier, som antingen vänder sig till hela befolkningen i ett visst område eller riktas till särskilda målgrupper eller individer. De tre kategorierna kan illustreras i en pyramid, där de universella insatserna finns i botten och de indikerade insatserna finns i toppen.
Den största förebyggande effekten uppnås om små insatser riktas mot hela befolkningen jämfört med stora insatser mot ett fåtal i högriskgrupperna, vilket brukar kallas för preventionsparadoxen.
Preventionsstrategier, mfof.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Universell insats
Dessa riktar sig till alla. Det kan till exempel vara ett arbetssätt som läraren använder i klassrummet och därför kommer alla barn till nytta. Ett annat exempel på en universell insats är öppna mötesplatser där barn som går i årskurs 7 och uppåt får möjlighet att prova sina kreativa förmågor och genom icke-formella lärandemiljöer får möjlighet att utvecklas.
Universella insatser innebär låga kostnader per individ med låg risk och med mindre effekter.
Selektiv insats
Dessa riktar sig till grupper där någon typ av förhöjd risk antas finnas. Det kan till exempel vara att erbjuda föräldraskapsstöd.
Selektiva insatser innebär måttliga kostnader per individ med minimal risk och med medelstora effekter.
Indikerad insats
Dessa riktar sig till individer eller grupper där problem har observerats. Det kan till exempel vara stöd från Mini-Maria vid begynnande droganvändning.
Indikerade insatser innebär höga kostnader per individ med viss risk och med största möjliga effekter.
Risk- och skyddsfaktorer
Allt förebyggande arbete handlar om att minska riskfaktorer och stärka skyddsfaktorer. Det gäller oavsett om det gäller förebyggandet av psykisk ohälsa, beroendeproblematik, våld eller kriminalitet.
Med risk- och skyddsfaktorer menas de faktorer som påverkar risken för ohälsa eller problembeteenden. Riskfaktorer är vissa omständigheter eller händelser som ökar sannolikheten för ohälsa eller problembeteenden. Skyddsfaktorer ökar motståndskraften och kan förhindra eller dämpa effekten av riskfaktorer.
Det finns många risk-och skyddsfaktorer och de återfinns både i barnets uppväxtvillkor, sociala miljöer och samhälleliga sammanhang. Nedan ges några exempel på de risk-och skyddsfaktorer där skolans, socialtjänstens och kultur och fritids samlade insatser kan ge effekt:
Exempel på riskfaktorer
- Att inte klara skolan eller att ha hög ogiltig frånvaro (skolk)
- Att växa upp med en förälder med beroendeproblematik eller psykisk ohälsa
- Att växa upp med förälder som brister i omsorg, vägledning och/eller gränssättning eller med förälder som inte möter barnets känslomässiga behov
- Att bli mobbad eller att mobba andra
- Att bli utsatt för brott
- Utåtagerande beteende
Exempel på skyddsfaktorer
- Att klara skolan
- Att ha en god relation till föräldrarna
- Att ha en god relation med andra vuxna än föräldrarna
- Att ha goda relationer till jämnåriga
- Sen alkoholdebut, ingen tobaksanvändning
- En meningsfull fritid
- Låg tolerans från vuxna när det gäller normbrytande beteende
Det finns inte någon enstaka faktor som ensam är avgörande för huruvida en individ utvecklar ett riskbeteende eller inte. Det är därför viktigt att försöka påverka många av faktorerna samtidigt. Exempelvis kan insatser inom skolan på sikt ha positiva effekter på hemmiljön, medan en kombination av insatser inom skolan och insatser som riktas till föräldrar kan förstärka varandras effekter.
Skydds- och riskfaktorer (Kunskapsguiden) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Framgångsfaktorer för samverkan
Styrkan i att samverka är att fler verksamheter och funktioner riktar sina insatser mot en gemensam problembild och på så sätt arbetar mer effektivt. I samverkan agerar alla verksamheter utifrån sina befintliga ansvars- och kompetensområden.
Samverkan kan ske både på grupp/områdesnivå och individnivå och vara organiserad såväl centralt som lokalt. Samverkan kan i vissa fall vara ett lagkrav. Exempelvis har skolan och socialtjänsten en lagstadgad skyldighet att samverka med varandra och andra aktörer som berörs i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa. Bestämmelser om samverkan finns också i de lagar som gäller för polisen och hälso- och sjukvården.
Tre centrala framgångsfaktorer för samverkan är styrning, struktur och samsyn.
Inledningsvis är det viktigt att kartlägga de behov som samverkan ska tillgodose och fastställa en gemensam problembild. Med utgångpunkt i den gemensamma problembilden går det att identifiera vilka insatser respektive verksamhet eller aktör kan bidra med. Centralt är att insatserna riktar sig mot de bakomliggande orsakerna till problemen för att på så sätt skapa en positiv förändring som är hållbar över tid. Det är viktigt att följa upp och utvärdera arbetet för att identifiera behov av justeringar men också för att identifiera vilka arbetssätt som är framgångsrika.
Ett sätt att skapa struktur och systematik i samverkan är att ta fram skriftliga dokument. Dessa benämns ibland samverkansöverenskommelser, samverkansavtal eller samverkansplaner. Dokumenten kan handla om fördelning av ansvar mellan verksamheterna, mål för samverkan, definition av målgrupper samt plan för systematisk uppföljning och utvärdering.
Organisation och ansvar
Central och lokal nivå
Det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet i kommunen sker både på central och på lokal nivå.
På central nivå har kommunstyrelsen det övergripande ansvaret för kommunens trygghets- och säkerhetsarbete. Styrning sker utifrån kunskap om de mest framträdande utmaningarna och behoven. På kommunstyrelsens vägnar ansvarar Trygg i Täby-utskottet för den kommunövergripande samordningen av det lokala trygghets- och säkerhetsarbetet.
Den lokala nivån utgörs av nämnder och bolag som ansvarar för att det operativa trygghets- och säkerhetsarbetet sker inom sina respektive ansvarsområden.
Roller och ansvar
Anmälningsskyldighet till socialtjänsten
För att kunna fullgöra sin uppgift att förebygga, erbjuda stödinsatser eller vidta åtgärder till barns skydd behöver socialtjänsten få kännedom om barn som far illa eller misstänks fara illa. För vissa yrkesgrupper finns en lagstadgad skyldighet att anmäla till socialtjänsten om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att barn far illa. Samtidigt bör var och en som får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa anmäla detta till socialtjänsten. För mer information om anmälningsskyldigheten och hur man praktiskt går tillväga för att anmäla, se Barn som far illa
Trygghets- och säkerhetsenheten på kommunledningskontoret
Trygghets- och säkerhetsenhetens uppdrag är att på strategisk och operativ nivå ansvara för att styra, stödja, driva på och följa upp kommunens trygghets- och säkerhetsarbete. Trygghets- och säkerhetsenheten (genom samordningsfunktion för brottsförebyggande frågor) ska tillsammans med lokalpolisområde (LPO) Södra Roslagen (genom funktionen kommunpolis i Täby) särskilt samordna och stödja genomförandet av det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet inom kommunens geografiska område.
Kommunvakter finns i Täby kommun sedan 2021 och är organiserade under trygghets- och säkerhetsenheten. Kommunvakternas uppdrag är att skapa trygghet för allmänheten, förebygga brott och skapa relationer i de områden där kommunvakterna är synliga.
Individ- och familjeomsorgen (IFO)
Individ-och familjeomsorgen under socialtjänsten ska bland annat arbeta för att barn och unga växer upp under trygga och goda förhållanden och aktivt arbeta för att förebygga och motverka olika slag av missbruk bland barn och unga. Socialtjänsten har vidare en viktig roll i arbetet med att förebygga att barn och unga begår brott.
Inom individ-och familjeomsorgen finns olika verksamheter som arbetar förebyggande och som både vårdnadshavare, personal samt barn och ungdomar själva kan kontakta för råd och stöd. Exempel på dessa är Föräldramottagningen, Mini-Maria och fältgruppen.
Skola och förskola
En trygg och inkluderande skola och förskola är betydelsefull för att förebygga och fånga upp problem i ett tidigt skede och skapa en stabil grund för framtiden. I skolan finns nästan alla barn och ungdomar vilket skapar möjligheter för främjande och förebyggande insatser.
Alla barn och elever i skolan har rätt till en hälsofrämjande skolmiljö som är fri från alkohol, narkotika, dopning och tobak, samt präglas av goda relationer med kamrater och lärare. De har också rätt till undervisning där frågor som rör tobak, alkohol, narkotika och dopning integreras i olika ämnen för att få en mer sammansatt bild av dessa områden.
Skolan arbetar i praktiken brottsförebyggande, även om det brottsförebyggande syftet sällan är uttalat. Insatser som skolan gör som i praktiken är brottsförebyggande är till exempel att främja ett klassrumsklimat som präglas av studiero och goda relationer, främja närvaro samt att förebygga risker för kränkande behandling.
Elevhälsan har en central roll i det främjande och förebyggandet arbetet som bedrivs i kommunens skolor. Arbetet ska bedrivas på individ-, grupp och skolenhetsnivå i samverkan med lärare och övrig skolpersonal. Elevhälsan ska också vid behov samverka med hälso- och sjukvården och socialtjänsten.
Kultur och fritid
Verksamhetsområde kultur och fritid består av fem olika enheter som gemensamt arbetar för att skapa en meningsfull fritid för alla Täbys invånare. Detta genom att erbjuda kulturella upplevelser och fysiska aktiviteter i samarbete med lokala föreningar. För barn och ungdomar erbjuds ett brett utbud av ANDTS-fria öppna mötesplatser, aktiviteter och större arrangemang. Fokus är främjande arbete i syfte att stärka de ungas fysiska, psykiska och sociala hälsa.
Avgränsningar
Fokus i denna handbok är på det främjande och förebyggande arbetet för barn och ungdomar, det vill säga insatser som görs innan faktiskt missbruk eller brottsproblematik har utvecklats. Flera verksamheter i kommunen, som exempelvis skolan och socialtjänsten, arbetar också åtgärdande. Åtgärdande arbete i skolan kan exempelvis vara insatser som särskilt stöd, stödjande samtal med elever och kris- och konflikthantering medan åtgärdande arbete i socialtjänsten kan vara riktade insatser till barn, ungdomar och föräldrar i olika former.
Även om det åtgärdande arbetet inte är inriktningen för denna handbok är detta en central del i kommunens uppdrag att skydda och stödja enskilda barn och ungdomar och kan ge viktiga erfarenheter och vara vägledande även för det främjande och förebyggande arbetet framåt.