Sjöar och hav
I Täby finns många sjöar i olika storlekar. Vi har även kust mot havet och Stora Värtan som är en del av Östersjön. Här kan du läsa om vattnets kvalitet och kommunens arbete för att förbättra våra vatten.
Sjöarna
I Täby finns flera sjöar, och vattnets kvalitet skiljer sig mellan dem. Skillnaden beror bland annat på mängden föroreningar som kommer till sjön.
Kvaliteten påverkas också av sjöarnas storlek och omsättningstid, alltså hur lång tid det tar för sjön att bryta ner föroreningar.
De flesta sjöar i kommunen är näringsrika. Det betyder att de innehåller mycket näringsämnen och ofta har rik växtlighet.
För att fiska i Täby kommun krävs ett speciellt fiskekort i de flesta sjöarna.
Gullsjön
Gullsjön är en liten, grund skogssjö med mycket växter i vattnet. Näckrosor täcker stora delar av ytan. Sjön är en bra plats för grodor och kräldjur.
Natur-, frilufts- och kulturhistoriska värden
Norr om Gullsjön ligger naturbetesmarkerna Täby Prästgård och Skogsberga. Området har flera kulturhistoriskt värdefulla platser, till exempel stensträngsystem, husgrundsterrasser, fossila åkrar och gravar från brons- och äldre järnåldern. Roslagsleden passerar söder om sjön och erbjuder rastplats och möjlighet till bad. Gullsjön ligger i ett område med höga natur- och kulturvärden i Rösjökilen.Fiske
Gullsjön ingår i Täby Fiskevårdsområde och sjön är utarrenderad till Sportfiskarnas Stockholmsdistrikt. Sportfiskarna står för fiskevården. Fisket är begränsat på grund av sjöns storlek och rikliga vegetation. Sportfiskekortet gäller vid fiske.
Käringsjön
Käringsjön
Käringsjön är en skogssjö som naturligt innehåller få näringsämnen. Sjön ingår tillsammans med Mörtsjön i ett Natura 2000-område, som är skyddat för att bevara viktiga naturmiljöer. Våtmarkerna runt Mörtsjön och Käringsjön är en av Täbys viktigaste livsmiljöer för både växter och djur.
Eftersom sjön har få näringsämnen är siktdjupet litet och ljuset når inte långt ner i vattnet. Därför växer vattenväxterna bara nära stranden.
Vallentunasjön
Vallentunasjön är en relativt stor men grund sjö. Den är kraftigt övergödd, med höga halter av näringsämnen som fosfor och kväve. Sjön är en grund slättsjö med rik fauna och ligger i ett landskap som har värdefulla kulturminnen i skogar och jordbruksmarker. Övergödningen gör siktdjupet dåligt under sommaren. Sjön används till bad och har mycket gös. Vallentunasjön är också en av Stockholmsområdets viktigaste fågelsjöar och har högt rekreationsvärde.
Information om fiskeregler Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Restaurering av Vallentunasjön
Täby och Vallentuna kommun arbetar tillsammans för att förbättra Vallentunasjön. Syftet med restaureringen är att öka rekreationsvärdet, stärka den biologiska mångfalden och uppnå de miljökvalitetsnormer som gäller.
Genomförda åtgärder
Kommunerna har tillsammans genomfört följande åtgärder:
Reduktionsfiske
Reduktionsfiske innebär att vitfisk, till exempel mört och braxen, tas upp ur sjön. Det görs för att öka mängden djurplankton. Metoden används för att förbättra övergödda sjöar och fisken som tas upp blir biogas. Hittills har cirka 170 ton vitfisk tagits upp. Mer information finns i dokumenten nedan.
Mindre pumpförsök
Projektet har i samarbete med Vallentunasjöns fiskevårdsförening genomfört tester kring hur man kan hantera det näringsrika sediment som finns i botten på sjön.
Muddrings- och fällningsförsök i inneslutningar
Under två år genomfördes tester i inneslutningar i sjön. Inneslutningarna kan förstås som provrör i sjön. I dessa inneslutningar testades muddring, fällning och annat.
Växtkarteringar
Regelbundet undersöks vattenväxterna i sjön. Då undersöks vilka arter som finns, utbredningen av dem och om de har nått nya platser i sjön. Vattenväxter är ett viktigt mått för att utvärdera hur en sjö mår.
Etablerats en mindre musselodling
Musselodling är en metod för att rena sjöar. Det finns en liten musselodling i sjön. Syftet är främst att testa om musslor överlever i sjön och om det är möjligt att ha en större musselodling i framtiden.
Djupkarta
Det finns en djupkarta över sjön. Den visar olika djup i sjön, grynnor med mera.
Näringsbudget
En näringsbudget syftar till att skapa en helhetsbild av ett sjösystems näringstransporter. Budgeten syftar till att visa hur mycket näring som rinner till och från sjön samt hur mycket näring som lagras i botten.
Mörtsjön
Mörtsjön är en liten, grund och näringsrik sjö som bidrar till ett värdefullt naturområde.
Natur-, frilufts- och kulturhistoriska värden
Mörtsjön bildar tillsammans med Käringsjön ett område med brunvattensjöar, kärr, mossar och lövsumpskog. Området ingår i Natura 2000, som är EU:s nätverk av skyddade naturområden. Den sällsynta och rödlistade blomman sumpviol växer i sankmarkerna runt sjön.
Skogen runt sjön är ett populärt strövområde och binder ihop Täby, Sollentuna, Upplands Väsby och Danderyd. Runt sjön finns ett elljusspår och en mindre strand i den sydöstra delen. Sjön ligger i ett område med höga naturvärden i Rösjökilen.
Fiske
Mörtsjön ingår i Täby Fiskevårdsområde och sjön är utarrenderad till Sportfiskarnas Stockholmsdistrikt, som står för fiskevården. Fiske är tillåtet med Sportfiskekortet.
Fjäturen
Fjäturen ingår i flera kommuner Täby, Sollentuna och Upplands Väsby.
Natur-, frilufts- och kulturhistoriska värden
Sjön har en variationsrik strandzon och är en häckplats för ett antal fågelarter. Den sydöstra stranden gränsar till ett vackert kulturlandskap som genomkorsas av den vikingatida Skålhamravägen. Även i väster och norr omges sjön av ett öppet kulturlandskap där de öppna stränderna betas av kor. Badkvaliteten är god och det finns två klippstrandbad, ett längs den nordvästra stranden och ett i Södersättraområdet. Roslagsleden passerar förbi sjön i söder. Fjäturen ligger inom ett område som utgör värdekärna i Rösjökilen.
Rönningesjön
Rönningesjön är en relativt grund och avlång sjö som är mycket näringsrik.
Genom en rad åtgärder har Rönningesjöns fosforbelastning minskat. Rönningesjön är övergödd men genomförda åtgärder innebär att den är på väg att återhämta sig till ett mer naturligt tillstånd. Det finns två badplatser, en vid Skavlötens motionsgård och en vid Ängsholmen i Gribbylund.
Fiske
För fiske gäller Sportfiskekortet.
Ullnasjön
Ullnasjön är en naturligt näringsrik lerslättssjö. Sjön är belägen till ungefär häften i Täby och andra hälften i Österåker med en mindre del i Vallentuna. Området runt sjön har olika skogsmiljöer, till exempel sumpskog och ädellövskog, som är viktiga för naturen. Sjön och vassarna ger ett rikt fågelliv, och det finns många fiskarter.
Vattendragen
Havsöring leker i både Ullnaån och Rönningebäcken. Området runt Hagbyån, med Hagbytippen och den återskapade Kvarnsjön, är känt för många häckande fågelarter. Flera av arterna är rödlistade. För att arterna ska finnas kvar är det viktigt att skydda deras livsmiljöer.
Karbyån
Karbyån är ett vattendrag som förbinder Gullsjön och Vallentunasjön. Vattendraget passerar Prästgårdsmarkerna (Prästsjön), Karby och Broby innan den slutligen rinner ut i Vallentunasjön strax öster om Såstaholm.
Hagbyån
Hagbyån rinner genom fågelrika åker- och betesmarker mellan Vallentunasjön och Norrviken. Området runt ån, med Hagbytippen och Kvarnsjön, är känt för sitt rika fågelliv. Här finns omkring 70 arter som rastar eller häckar, och flera av dem är rödlistade.
De betade ängarna har en rik blomflora med typiska arter från hagmarker och strandängar. Landskapet med gårdar, odlingsmarker och skogsklädda åkerholmar har behållit sin ursprungliga karaktär och är kulturhistoriskt värdefullt. Området är av riksintresse för kulturmiljö och ligger i ett område med höga natur- och kulturvärden i Rösjökilen.
Rönningebäcken
Rönningebäcken också kallad Hägernäsån förbinder Rönningesjön med Hägernäsviken i Stora Värtan.
Rönningebäcken startar i Rönningesjöns södra ände. I början liknar den en uträtad kanal, som sedan övergår till en bäck eller dike. Rönningebäcken passerar Hägernäs station och Gröna Hägerns koloniområde innan bäcken passerar under E18. Därefter rör sig bäcken ner mot sitt utlopp vilket är strax öster om Täbyanstalten.
Stora Värtan
Stora Värtan går in som en havsvik från Östersjön längs Täbys östra kust. De två välbesökta strandbaden Näsaängsbadet och Hägernäsbadet finns längs Värtan. Stränderna har ett mycket rikt fisk- och fågelliv och är en viktig plats för flera fisk- och fågelarter.
Oxunda vattensamverkan
Täby kommun har tillsammans med fem andra kommuner (Järfälla, Upplands Väsby, Sigtuna, Vallentuna och Sollentuna) inom Oxundaåns avrinningsområde bildat Oxunda vattensamverkan.
Syftet är att minska föroreningar och förbättra vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag som rinner till Mälaren via Oxundaån. Nära utloppet ligger Görvälnverket, som producerar dricksvatten till stora delar av regionen, bland annat Täby. Därför är det viktigt att vattnet håller god kvalitet.
De sjöar i Täby som ingår i området är Vallentunasjön, Gullsjön, Mörtsjön, Käringsjön och Fjäturen.
På Oxunda vattensamverkans webbplats kan du läsa om vattenvårdsprojektet och vad som görs för att förbättra vattenkvaliteten i sjösystemet. Dessutom kan du få en hel del fakta om de olika sjöarna.
Oxunda vattensamverkan, oxunda.se Länk till annan webbplats.
Dagvattnets påverkan på sjöar och vattendrag
Alla dagvattenanläggningar släpper igenom en del föroreningar, och de flesta dagvattenutsläppen sker fortfarande helt utan reningsåtgärd. Det är därför viktigt att vi alla hjälps åt att förhindra onödig förorening av dagvattnet.
God vattenkvalitet genom EU:s vattendirektiv
EU har ett ramdirektiv för vatten. Det är regler och riktlinjer för hur sjöar, vattendrag, kust- och grundvatten i Europa ska bevaras och förbättras. Målet är att vattnet ska ha god kvalitet. I Täby omfattas följande vatten av direktivet: Vallentunasjön, Hagbyån, Ullnasjön, Ullnaån, Rönningesjön och Stora Värtan.
Handlingsplan för god ytvattenstatus
Täby kommuns stadsbyggnadsnämnd har antagit en handlingsplan för god ytvattenstatus.
Den övergripande målsättningen för vattenvård i Täby kommun är att nå och bibehålla god ekologisk och god kemisk status i samtliga ytvatten senast år 2027. Handlingsplanen syfte är att visa hur vi kan nå det målet.
Båtbottenfärger och båttvättar
- Undvik båtbottenfärger (framför allt om din båt är mindre än 7 meter) och anmäl dig gärna till Skärgårdsstiftelsens havstulpanprojekt.
- Om din båt inte är målad med båtbottenfärg bör du tvätta båten i borsttvätt eller för hand ca 3-4 gånger per säsong.
- Om du använder båtbottenfärger bör båten inför vinterförvaring spolas av på spolplatta med efterföljande rening.
Giftiga båtbottenfärger, så kallad antifouling, hindrar alger, snäckor och havstulpaner från att växa på båten. Ämnena i färgen är mycket giftiga för vattenlevande djur och växter. Gifterna kan läcka ut i vattnet, och höga halter av tungmetaller som koppar och tributyltenn, samt algbekämpningsmedlet irgarol, kan hittas runt småbåtshamnar och längre ut i kustvattnet.
Östersjön har bräckt vatten och är särskilt känslig för störningar. Färger som innehåller koppar, tributyltenn (TBT) och irgarol är därför förbjudna i Östersjön sedan länge.