Täbys historia

På historisk mark

Det är nästan omöjligt att besöka Täby utan att snubbla över forntiden. Bokstavligen. Springer du inte med näsan först rakt in i en runsten trillar du ned i en varggrop eller halkar till på någon kvarnsten. Ta en promenad och gå omkring på gammal havsbotten. Ovanför ditt huvud fiskade bronsåldersmänniskor. Kanske tappade någon en yxa från båten, på väg att jaga björn i skogarna längs stränderna.

Fasta bosättningar restes för ungefär 3 000 år sedan, men den riktigt dokumenterade storhetstiden var först under vikingatiden. Då levde Estrid Sigfastdotters släkt på gårdarna uppe vid Vallentunasjön, då byggde Jarlabanke sin bro. Risbylestenen ristades med det som idag är Täbys kommunvapen. Även namnet Täby kom till vid den här tiden.

Med kristendomen restes Täby kyrka och runt den växte det som idag är Täby kyrkby fram. Fram till 1900-talet var detta såväl andligt som administrativt centrum i Täby. Medeltiden slog hårt mot bygden, befolkningen halverades av pest, svält och avlägsna krig. Det tog flera århundraden innan man återhämtade sig. Under tiden hann makten skifta från kyrkan till kronan. För de flesta var vardagens slit i stort sett oförändrat, men de släkter som premierades av kronan fick råd att köpa upp mark. Små gårdar blev större, många vars namn går igen idag som namn på stadsdelar.

Under 1900-talets första hälft kom ångan till socknen och med den järnvägen. Roslagsbanan fraktade varor och människor mellan Täby och omvärlden och runt stationshusen i Viggbyholm, Roslags-Näsby och Täby kyrkby tog bebyggelsen fart på allvar. Under de kommande decennierna lades den verkliga grunden till det Täby du känner igen idag

Från bronsåldern till nutid

För fyra tusen år sedan, på bronsåldern, kom de första människorna till Täby. De möttes av ett skärgårdslanskap med stora vattenytor. De fynd av stenyxor som gjorts vittnar om att jägare och fiskare sökt sig in i skärg˚rdslandskapet. Vattnet stod ca 15 meter högre än idag och folk på den tiden tog sig lättast fram med båt.

Vikigatid

På Vikingatiden, framförallt under 1000-talet, växte en välmående bygd fram, bland annat tack vare de stora skördarna och möjligheterna att hålla mer boskap. Genom de 37 kända runristningarna som finns i Täby idag har vi fått många intressanta upplysningar om vikingatidens människor och deras öden. Den mest omtalade vikingen av runristningar och sägner att döma var Jarla Banke - han som sade sig "äga" Täby.

Medeltid

Under 1200-talet på medeltiden var skördarna fortfarande goda och klimatet gynnsamt. Vägarna började röjas så att byborna i norr och söder kunde få kontakt med varandra. I mitten av 1300-talet inträdde en klimatförändring och pest och hungersnöd härjade, som halverade invånarantalet i Täby.

1800-talet och framåt

Den första handelsboden kom till Täby 1885. Vid 1800-talets slut hade Täby 1250 invånare, 250 hästar och 1100 nötkreatur.

I och med Roslagsbanans tillkomst 1885 förbättrades kommunikationerna med Stockholm och Roslagen. Täby socken utvecklades och blev Täby köping 1948.

Täby köping blev 1971 Täby kommun, med kommunstyrelse, kommunfullmäktige och kommunalråd.

Namnet Täby

En "Tä" var en "smal väg mellan gärdesgårdar". Därför kan man anta att Täby var en plats med sådana vägar. Namnet Täby finns ristat på runstenarna vid Jarlabankes bro, inte långt från Täby kyrka.