Stödmaterialet utgår från de bestämmelser som finns i skolans styrdokument. Syftet med stödmaterialet är att bidra till att utveckla arbetet med elevgrupperna och skapa förutsättningar för likvärdighet mellan kommunens förskolor och skolor.
Högpresterande barn och elever kännetecknas av att de presterar på en hög nivå, medan särskilt begåvade i stället utmärks av en osedvanlig förmåga eller potential. Det finns barn och elever som är både högpresterande och särskilt begåvade, men många särskilt begåvade presterar inte på en hög nivå och kan därför vara svåra att upptäcka.
Alla barn och elevers rätt till ledning och stimulans
Skollagens tredje kapitel anger att alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt uppfyller de minimikrav som anges i betygskriterier eller som kriterier för bedömning av kunskaper, ska få ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.
Förarbetena till lagen klargör att detta innebär att elever som utvecklas snabbt, lätt når målen eller har speciella talanger har rätt att få en individanpassad undervisning, utmaningar och uppmuntran för att nå ännu längre i sin kunskapsutveckling. I förarbetena framhålls det även att verksamhetens resursfördelning måste ta hänsyn till detta.
Ansvar i arbetet
Nedan beskrivs ansvar i arbetet utifrån olika funktioner.
Huvudman ansvarar för att:
- anta, implementera, följa upp och vid behov revidera det stödjande materialet
- uppmärksamma särskilt begåvade och högpresterande barn och elever i det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå
- tillse att särskilt begåvade och högpresterande barn och elever lyfts i befintliga och kommande stödjande/vägledande dokument där det är lämpligt
- utforma kompetensutvecklande insatser för specialpedagoger, skolledare, förskollärare, lärare och psykologer.
Specialpedagognätverket ansvarar för att återkommande lyfta frågor om särskilt begåvade och högpresterande elever.
Rektor ansvarar för att:
- uppmärksamma särskilt begåvade och högpresterande barn och elever i det systematiska kvalitetsarbetet på enhetsnivå
- tillse till att det på förskolan/skolan finns de rutiner och dylikt som behövs utöver det stödjande materialet. Till exempel rutiner för hur högpresterande och särskilt begåvade barn och elever återkommande uppmärksammas bland förskollärare och lärare, på elevhälsoteamets möten och i uppföljning
- utse en specialpedagog för varje skola. Specialpedagogen ska ingå i specialpedagognätverket och ha en samordnande roll på skolan avseende särskilt begåvade elever
- utse en förskollärare för varje förskola, som har en samordnande roll på förskolan avseende särskilt begåvade barn
- fatta beslut enligt skollag och skolförordning.
Elevhälsoteamet på skolan ansvarar för att:
- återkommande uppmärksamma frågor om särskilt begåvade och högpresterande elever, exempelvis genom fast punkt på dagordningen
- tillhandahålla underlag för rektors beslut om huruvida en pedagogisk kartläggning behöver göras.
Teamets psykolog ansvarar för att bedöma om kompletterande psykologisk utredning rekommenderas.
Specialpedagogen ansvarar för att agera handledare åt undervisande lärare avseende anpassningar av undervisningen/verksamheten för elever med särskild begåvning.
Lärare och förskollärare ansvarar för att:
- ha grundläggande kunskap om särskilt begåvade och högpresterande barn och elever samt differentiering och anpassning av undervisningen
- återkommande analysera och utveckla sin egen undervisning ensam och tillsammans med kollegor, till exempel på arbetslagsmöten
Om man som lärare bedömer att man inte kan ge tillräckliga utmaningar till en elev eller om en elev har svårigheter som kan misstänkas bero på särskild begåvning, ansvarar man för att ta vidare detta till skolans elevhälsoteam.
Om man är förskollärare, ansvarar man för att lyfta liknande frågor till rektor eller biträdande rektor.
Det systematiska kvalitetsarbetet
Skollagen ställer krav på systematiskt kvalitetsarbete på både huvudmannanivå och enhetsnivå. Inriktningen ska vara att de mål som finns för utbildningen i skollagen och i andra föreskrifter uppfylls, vilket inbegriper att alla barn och elever ska kunna utvecklas så lång som möjligt enligt utbildningens mål.
Det systematiska kvalitetsarbetet kan innefatta att synliggöra, följa upp och analysera kunskapsutvecklingen för barn och elever som har lätt för att lära. Det kan även innefatta att uppmärksamma hur man arbetar med att upptäcka och stimulera särskilt begåvade barn och elever, inklusive de som inte presterar på en hög nivå, i båda fallen i syfte att utveckla undervisningen.
Som ytterst ansvarig för undervisningen kan huvudmannen efterfråga resultat och följa upp undervisningens kvalitet inom och mellan förskolor och skolor samt stödja rektor med underlag och analysstöd på aggregerad nivå.
Högpresterande barn och elever
Högpresterande elever definieras ofta som elever som uppnår höga prestationer i ett eller flera ämnen. Cirka 15–20 procent av elever är högpresterande enligt Skolverket.
Även om prestationer inte mäts på samma sätt i förskolan kan egenskaper som beskrivs för elever i skolan också förekomma också bland förskolebarn.
I jämförelse med medelpresterande elever är högpresterande elever till exempel:
- mer motiverade att lära sig
- har en mer positiv syn på sin egen förmåga
- använder lärandestrategier i högre grad och anger högre nivåer för ansträngning och uthållighet.
Skolinspektionen menar att högpresterande elever riskerar att uppfattas som en självgående och homogen grupp. Det kan leda till att de inte ges tillräckligt stöd och att undervisningen inte anpassas efter individuella behov.
Högpresterande elever riskerar även att drabbas av prestationsrelaterad stress utifrån de krav de ställer på sig själva.
Tydliga instruktioner och regelbunden återkoppling kan minska den risken.
Särskilt begåvade barn och elever
Skolverket skriver i sitt stödmaterial för särskilt begåvade elever att det inte finns någon enhetlig accepterad definition av särskild begåvning. Deras definition i sitt stödmaterial är en elev som "förvånar dig vid upprepade tillfällen med sin osedvanliga förmåga på ett eller flera områden, både i skolan och i vardagslivet.”
Enligt Skolverkets definition är cirka fem procent av eleverna särskilt begåvade, men de anger också att andelen kan variera från 2–20 procent beroende på definition. Mindre än en procent kan beskrivas som extremt begåvade.
Skolverket menar att de flesta modeller betonar att särskild begåvning handlar om en kombination av förmågor, både kognitiva (till exempel snabb inlärningsförmåga, minne, förmåga att tänka abstrakt och logiskt) och icke-kognitiva (som till exempel kreativitet och motivation).
Den definition som Skolverket använder är framtagen av Roland S Persson, professor i pedagogisk psykologi. Persson beskriver att definitionen inte tar ställning till någon specifik teoretisk modell, utan inrymmer olika perspektiv och kan användas för praktisk tillämpning av pedagoger.
En forskningsgenomgång gjord 2017 identifierar tre olika grupper av definitioner av särskild begåvning.
Den första gruppen utgörs av definitioner som huvudsakligen utgår från logisk eller matematisk förmåga mätt genom test som mäter intelligenskvoten.
De två andra grupperna utgår från fler förmågor och kan delas in i definitioner som ser begåvning som flera olika personliga egenskaper och definitioner som utgår från en särskild modell för begåvning.
Egenskaper i den andra gruppen av definitioner kan handla om exempelvis en snabbare inlärningsförmåga och på en djupare nivå än genomsnittet, hög problemlösningsförmåga, stark motivation, kreativitet, intellektuell lekfullhet och humor.
Inom den tredje gruppen är Three-ring conception of giftedness en av de oftast refererande modellerna. I modellen, som är framtagen av Joseph Renzulli 1972, ses särskild begåvning som en kombination av nedan tre egenskaper:
- Förmåga mycket över medel (abstraktion, minne, inlärning, effektivitet, verbalitet, logik, sinne för humor).
- Stark inre motivation och uthållighet.
- Kreativ förmåga över det vanliga.
Developmental Model of Giftedness and Talent, utvecklad av Francoys Gagne 1985, är en annan modell för särskild begåvning som ofta lyfts fram.
Modellen utgår från individens naturliga mentala och fysiska förmågor. Under inverkan från inre och yttre katalysatorer kan dessa förmågor utvecklas och bli till särskilda talanger inom olika områden. Om tillräckliga katalysatorer inte finns tillgängliga kommer den särskilda begåvningen däremot inte utvecklas till en talang och inte resultera i prestationer på en hög nivå. Till de yttre katalysatorer som modellen tar upp hör bland annat tillgång till lärare och utbildning som främjar individens utveckling.
Vilken definition eller modell för särskild begåvning som används kan påverka vilka egenskaper personal behöver leta efter för att upptäcka särskild begåvning, samtidigt som många definitioner har gemensamma komponenter.
Källor för fördjupning
Sims (2023) From 'the Genius' to 'the Gifted' The Conceptualisations of Giftedness in Educational Discourse in Sweden, s. 48–51.
Bra att känna till om särskilt begåvade barn och elever
Klicka på rubrikerna nedan för att ta del av korta sammanfattningar av olika punkter, som det kan vara bra att känna till om särskilt begåvade barn och elever.
Det är viktigt att upptäcka särskilt begåvade barn och elever tidigt, helst redan i förskolan.
Om förskola och skola inte lyckas främja särskilt begåvades lust att lära genom ett bra bemötande och tillräckliga utmaningar riskerar de att på sikt drabbas av olika typer av svårigheter.
Det kan vara till exempel att de inte känner sig accepterade, understimulans, problematisk skolfrånvaro, psykisk ohälsa och skolmisslyckanden. De kan också utveckla ogynnsamma strategier och utmanande beteenden.
Särskilt begåvade barn och ungdomar kan utvecklas olika snabbt på olika områden, till exempel kognitivt, emotionellt, socialt och motoriskt, vilket kan få betydelse för vilka insatser som är lämpliga för förskolan eller skolan att använda för att ge individen mer stimulans och utmaningar.
De kan också ha en större känslighet för sinnesintryck med drag som ingår i det som brukar betecknas högkänslighet. Att få möjlighet att träffa andra särskilt begåvade är viktigt för att dessa barn och ungdomar ska känna sig förstådda och accepterade och även gynnsamt för deras sociala utveckling.
Särskilt begåvade kan också utveckla perfektionistiska drag. Hur perfektionismen påverkar individen kan skilja sig åt beroende på om den grundar sig i inre eller yttre drivkrafter.
Särskild begåvning handlar om en förmåga eller potential. Det innebär att särskilt begåvade kan underprestera vilket kan göra dem svåra att upptäcka. Detta kan exempelvis bero på att brister i bemötande eller brist på utmaningar och stimulans gjort barnet och eleven omotiverad inför skolarbetet. Det kan även finnas elever som döljer sin särskilda begåvning för att passa in socialt.
Att se prestationer över en viss nivå som avgörande för om en person är särskilt begåvad blir därför missvisande.
Särskilt begåvade kan också ha mycket ojämna förmågor och prestationer, där den särskilda begåvningen hos vissa bara visar sig i något enstaka skolämne medan andra kan ha en hög förmåga i alla eller de flesta ämnen.
Precis som andra barn och elever kan särskilt begåvade barn och elever ha en funktionsnedsättning som de kan behöva stöd för, men som kan ta sig annorlunda uttryck till följd av den särskilda begåvningen. I vissa fall kan exempelvis den särskilda begåvningen göra att barnet eller eleven kan maskera funktionsnedsättningen.
Barn och elever med både särskild begåvning och en eller flera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar benämns ibland ”2E - twice exceptional.”
Hos vissa särskilt begåvade barn och elever kan understimulans till följd av brist på ett adekvat bemötande och tillräckliga utmaningar göra att de uppvisar beteenden, som till exempel hyperaktivitet, som påminner om symptom på en funktionsnedsättning. Det gör att vissa särskilt begåvade kan riskera att missuppfattas eller bli feldiagnosticerade.
Checklistor och resurser för fördjupning om särskild begåvning och NPF
Särskilt begåvade barn och elever som inte får utmaningar löper risk att inte utveckla uthållighet och studieteknik eftersom begåvningen gör att de kan klara skolans uppgifter ändå.
De kommer därför få svårigheter om de senare i sin utbildning möter uppgifter som är så avancerade att de kräver studieteknik och uthållighet.
Personalens förväntningar på barnen eller eleverna och möjligheten till upptäckt av särskild begåvning kan påverkas av om barnet eller eleven är flicka eller pojke, dess socioekonomiska bakgrund samt om barnet eller eleven är invandrad.
Det finns till exempel det som tyder på att flickor oftare döljer sin begåvning för att passa in, att karaktärsdrag som är typiska för särskilt begåvade tolkas olika beroende på elevens kön eller bakgrund samt att ett ensidigt fokus på språkliga svårigheter hos elever med utländsk bakgrund kan göra att barnet eller elevens fulla potential inte kan komma fram.