Arbetsgång förskola och skola
I arbetet med att ge alla barn och elever ledning och stimulans behöver särskilt begåvade barn och elever upptäckas, en kartläggning kan behöva genomföras och insatser sättas in. Under rubrikerna nedan beskrivs hur förskolan och skolan kan arbeta för att uppnå detta.
Förskola
- Förskollärare arbetar med att upptäcka och anpassa undervisning för de aktuella barngrupperna.
- Särskild begåvning och hög prestation tas upp i befintliga forum där kvalitet i undervisningen behandlas, t.ex. arbetslag.
- Om förskolläraren bedömer att den inte förmår ge tillräcklig ledning och stimulans eller om en elev har svårigheter som kan misstänkas hänga samman med särskild begåvning lyfts barnet med biträdande rektor.
- Rektor/biträdande rektor beslutar om pedagogisk kartläggning ska göras och utser ansvarig för att genomföra kartläggningen.
- Biträdande rektor/rektor beslutar om insatser.
Skola
- Lärare arbetar med att upptäcka och differentiera undervisning för de aktuella elevgrupperna.
- Särskild begåvning och hög prestation tas upp i befintliga forum där kvalitet i undervisningen behandlas, t.ex. arbetslag.
- Om läraren bedömer att den inte förmår ge tillräcklig ledning och stimulans eller om en elev har svårigheter som kan misstänkas hänga samman med särskild begåvning lyfts eleven i elevhälsoteamet.
- Elevhälsoteamet bedömer om pedagogisk kartläggning ska genomföras. Rektor beslutar och utser ansvarig för att genomföra kartläggningen.
- Psykolog i elevhälsoteamet bedömer om kompletterande psykologisk utredning ska göras, i regel efter den pedagogiska kartläggningen.
- Rektor beslutar om insatser.
Samarbete med vårdnadshavare
Även om varje förskola och skola ska kunna upptäcka särskilt begåvade barn och elever, kan uppgifter om barn och elever i vissa fall komma från vårdnadshavare. Om uppgiften om särskild begåvning kommer från en vårdnadshavare, kan man använda samma arbetsgång.
Vårdnadshavare är en viktig resurs som kan bidra med kunskaper och erfarenheter i arbetet med att stödja barnets eller elevens kunskapsutveckling.
Tecken på särskild begåvning
Skolverket skriver att skolpersonal behöver arbeta kontinuerligt och på varierade sätt för att upptäcka särskilt begåvade. Detta förutsätter att förskollärare och lärare har viss kunskap om särskild begåvning och det kan också underlättas av att särskilt begåvade återkommande synliggörs i sammanhang som rör undervisningens kvalitet, elevhälsoarbetet och det systematiska kvalitetsarbetet.
I förskollärares och lärares arbete med att upptäcka särskild begåvning skiljer man ibland på subjektiva och objektiva bedömningar.
Subjektiva bedömningar utgår från lärares kunskaper om särskild begåvning vilket gör att de kan känna igen olika egenskaper och karaktärsdrag som kan vara vanliga bland särskilt begåvade.
Det kan handla om lärarens egna iakttagelser av barnet eller eleven, men även om uppgifter från barnet eller eleven själv, klasskamrater och vårdnadshavare. Även fritidshemmets personal kan göra viktiga iakttagelser då verksamheten i fritidshemmet har en annan karaktär än skolans vilket kan innebära tillfällen att upptäcka elevens förmågor på andra sätt. Som stöd i att upptäcka särskilt begåvade barn och elever kan en lista över vanliga karaktärsdrag användas, se exempel under tips på fördjupning.
Objektiva bedömningar kan utgå från exempelvis resultat från nationella prov, Skolverkets bedömningsstöd och kartläggningsmaterial.
Enligt Skolverket kan en kartläggning ge många svar om det är svårt att förstå vad som är vad i elevens lärande och beteende. Kartläggningen utgör sedan grunden för hur undervisningen i förskola eller skola anpassas.
Det är mycket viktigt att den som gör kartläggningen har kunskaper om särskild begåvning, annars finns risk att barnet eller eleven misstolkas. Kartläggningen kan genomföras med verksamhetsområde utbildnings befintliga stödmaterial och mallar för förskola och skola. I regel kommer dock inte kartläggningen att resultera i särskilt stöd utan andra typer av insatser. I vissa fall kan kartläggningen behöva kompletteras med en psykologisk utredning.
Insatser
Skolverket skriver att om lärare har tillräcklig kunskap om särskild begåvning kan de flesta särskilt begåvade elever få sina behov tillgodosedda genom en differentierad undervisning i det ordinarie klassrummet.
För vissa elever, särskilt de extremt begåvade eleverna, kan det dock krävas en större organisatorisk flexibilitet än vad en lärare kan hantera i klassen.
Vilka insatser som är lämpliga beror på barnets eller elevens särskilda begåvning men också individens övriga egenskaper, exempelvis dess socioemotionella mognadsnivå. Förutom pedagogisk personal kan kurator och psykolog ha en stöttande roll vid beslut om insatser.
Insatser som ofta lyfts fram för särskilt begåvade och högpresterande barn och elever handlar om acceleration och berikning. Båda kan ske såväl genom differentierad undervisning i ordinarie barngrupp eller klassrum som genom andra organisatoriska lösningar. Både acceleration och berikning kan relateras till det centrala innehållet i kurs- och ämnesplanerna.
Acceleration innebär att eleven undervisas i innehåll som ligger längre fram i årskursen, hör till en senare årskurs eller en senare skolform.
Berikning innebär breddning och fördjupning utöver vad som anges i det centrala innehållet. På motsvarande sätt kan barn i förskola ta del av innehåll som brukar ges till äldre barn eller som ger breddning och fördjupning.
Att organisera skolan så att de elever som är i behov av en mer utmanande undervisning får detta genom berikning eller acceleration beskriver Skolverket som centralt i arbetet med att ge både högpresterande och särskilt begåvade elever den utbildning de har rätt till. I det arbetet behöver hela skolans organisation involveras. Skolverket konstaterar att det till stor del handlar om hur rektor organiserar och leder verksamheten och därigenom säkerställer att det finns en skolorganisation som tar hänsyn till alla elevers behov.
Det finns en lång rad olika sätt att arrangera både acceleration och berikning, här ges en översiktlig beskrivning av differentierad undervisning och insatser utanför klassrummet. Det finns även vissa mer ingripande accelererande insatser som anges i skollagen och skolförordningen och som kräver myndighetsbeslut.
Differentierad undervisning för särskilt begåvade och högpresterande barn och elever handlar om att tillgodose dessa elevers lärbehov. Det kan ske exempelvis genom differentiering av innehåll, process, resultat och miljö.
Särskilt begåvade och högpresterande som blir klara snabbt gynnas av att inte erbjudas repetitionsuppgifter och de bör heller inte lämnas ensamma med svårare uppgifter. Även barn och elever som får berikande och accelererande uppgifter har rätt till ledning i undervisningen.
Förutom de fördelar det har för det enskilda barnet och eleven att arbeta på en för den lämplig nivå kan det också leda till ökad studiero och skapa positiva kamrateffekter.
I relation till kartläggning finns också ett synsätt på differentiering av undervisningen där det lyfts fram hur en differentierad undervisning, genom att se hur barnet eller eleven svarar på utmaningar på olika nivåer, i sig kan bli ett sätt att upptäcka särskilt begåvade och på det sättet minska behovet av en särskild kartläggning.
Förutsättningarna att arrangera olika insatser utanför barngruppen eller klassrummet kan variera beroende på hur stor förskolan eller skolan är, vilka årskurser som finns vid skolan och även hur schemat är upplagt.
Skolverket lyfter vikten av samarbetsformer inom och mellan skolformer inklusive högskola och huvudmannens stöd i detta. Som huvudregel bör insatserna vara frivilliga. Särskilda grupper och mentorskap bör också genomföras av personer med särskild kunskap om särskild begåvning.
- Partiell uppflyttning innebär att en elev läser ett eller flera ämnen med en högre årskurs men har kvar sin tillhörighet i den ordinarie klassen. I förskolan kan ett barn helt eller delvis gå i en barngrupp med äldre barn.
- Särskilda grupper kan syfta både till att ge berikning och acceleration. Det kan handla om grupper som bedrivs utöver den ordinarie undervisningen eller grupper som ersätter den ordinarie undervisningen.
Mentor eller coach
Att det särskilt begåvade barnet eller eleven får en mentor eller coach kan ses som ett komplement till åtgärder som rör undervisningen och innebär att individen återkommande får träffa en vuxen, exempelvis en förskollärare, lärare eller student vid ett lärosäte, som ger vägledning, utmanar och är en förebild.
Det finns även externa aktörer, ofta universitet eller högskolor, som arrangerar aktiviteter för elever som behöver extra utmaningar, exempelvis mentorskap, särskilda grupper eller möjlighet att läsa högskolekurser.
Här listas accelererande insatser enligt skollag och skolförordning som kräver beslut av rektor eller huvudman.
Tidigare start i förskoleklass
- Beslutas av: Huvudman (eller enligt delegation).
- Lagrum: 7 kap. 11 § skollagen.
Tidigare start i årskurs 1
- Beslutas av: Rektor.
- Lagrum: 7 kap. 11 a § skollagen.
Flytta till högre årskurs i förskoleklass och grundskola
- Beslutas av: Rektor.
- Lagrum: 4 kap. 7 § skolförordningen.
Läsa gymnasieämnen i grundskolan
- Beslutas av: Rektor.
- Lagrum: 10 kap. 23 g § skollagen.
Skolpliktens upphörande i förtid
- Beslutas av: Hemkommunen (eller enligt delegation).
- Lagrum: 7 kap. 14, 15 §§ första stycket skollagen.
Börja gymnasiet tidigare
- Beslutas av: Ordinarie antagningsregler.
- Lagrum: 15 kap. 5 § skollagen.
Läsa gymnasiet i snabbare takt
- Beslutas av: Huvudman (eller enligt delegation).
- Lagrum: 16 kap. 15 a § skollagen
I vissa fall kan det även vara möjligt att läsa högskolekurser i gymnasiet. Detta beslutas i sådana fall av högskolan genom undantag från behörighetsvillkoren (7 kap. 2–3 §§ högskoleförordningen).
Övergångar
Barn och elever som behöver särskilda utmaningar och stimulans i undervisningen behöver också ofta en överlämning vid övergång mellan enheter och skolformer.
I Täby kommun finns en gemensam plan som ska göra övergången mellan förskola och skola trygg för alla barn. Planen är ett stöd för dig som arbetar i en kommunal och fristående förskola eller skola i Täby. Det finns även mallar och stöd för arbetet.