Nyanlända elever
Enligt skollagen är nyanländ en elev som har bott utomlands, nu bor i Sverige och börjar sin utbildning i Sverige senare än starten av höstterminens året hen fyller sju år. Efter fyra års skolgång i Sverige betraktas eleven inte längre som nyanländ.
Nyanlända elever är en heterogen elevgrupp. Vissa elever kan ha goda ämneskunskaper men begränsade kunskaper i svenska. Andra kan helt eller delvis sakna skolbakgrund. Faktorer som ursprungsland, vårdnadshavares utbildningsbakgrund och elevens ålder vid ankomst till Sverige varierar.
Verksamheten ska planeras utifrån varje elevs individuella förutsättningar – både när det gäller hälsa, lärande och social inkludering. Undervisningen behöver organiseras med hänsyn till elevens hela skolsituation.
Det finns särskilda bestämmelser för nyanlända för attöka likvärdigheten och skapa goda förutsättningar för nyanländas utveckling. Den inledande bedömningen av elevens kunskaper utgör grund för både placering i årskurs och undervisningsgrupp samt för beslut om de särskilda stödinsatser som finns för nyanlända.
Systematiskt kvalitetsarbete och kompetensutveckling
Kommunen som huvudman ska ha en långsiktig plan för mottagande och fortsatt utbildning av nyanlända. Huvudmannen ansvarar för resursfördelning och uppföljning inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet, samt för att vidta nödvändiga åtgärder.
Varje skola behöver inkludera arbetet med nyanlända i sitt systematiska kvalitetsarbete och agera på enhetsnivå.
Kunskap och kompetens om nyanländas lärande behöver finnas på alla nivåer i styrkedjan. Rektor ansvarar för att identifiera behov av kompetensutveckling och säkerställa att den sker. Täby akademi för pedagogisk professionsutveckling erbjuder kompetensutveckling både på kommunövergripande nivå och lokalt utifrån behov som framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet.
Avdelningen för skolutveckling och stöd erbjuder också riktade insatser efter ansökan från rektor.
Skolverket har tagit fram framgångsfaktorer för arbetet med nyanlända elever. Följande framgångsfaktorer lyfts fram när det gäller attityder och förhållningssätt:
- Det finns samsyn i förhållningssätt där all personal tar ett gemensamt ansvar och de nyanlända eleverna är hela skolans angelägenhet.
- De nyanlända eleverna och elever med annat modersmål än svenska möts av höga förväntningar på sina egna förmågor.
- Det finns förutsättningar för elevens sociala delaktighet. De nyanlända eleverna ges möjlighet att lära känna andra, icke nyanlända, jämnåriga elever.
Mottagande av nyanlända
Hemkommunen ansvarar för att alla barn och unga med rätt till utbildning får det. Asylsökande elever ska tas emot i skolan så snart det är lämpligt utifrån individuella omständigheter – dock senast en månad efter ankomst. Övriga nyanlända bör tas emot så snart som möjligt.
I Täby når nyanlända elever kommunens enhet för modersmål och mottagande av nyanlända elever genom social omsorg eller kontaktcenter.
Enheten för modersmål och mottagande av nyanlända elever
Enheten för modersmål och mottagande av nyanlända elever samordnar ett mottagningssamtal med elev, vårdnadshavare och modersmålslärare. Då kontrolleras personuppgifter och att eleven bor varaktigt i Täby. Information om skolorna i kommunen ges och vårdnadshavare väljer tre skolor.
Vid mottagningssamtalet genomförs kartläggning steg 1, samt en första bedömning av behov av modersmålsundervisning och studiehandledning. Om det finns indikation på att en skolgång i anpassad grundskola kan vara aktuellt kontaktas centrala elevhälsan.
Enheten kontaktar sedan skolor i prioriterad ordning enligt vårdnadshavares val. Om ingen av de tre skolorna har plats, kontaktas den skola som ligger närmast elevens bostad.
En nyanländ elevs kunskaper ska bedömas om en sådan bedömning inte är uppenbart onödig. Skolverkets kartläggningsmaterial används:
- Steg ett: språk och tidigare skolgång (obligatorisk)
- Steg två: litteracitet och numeracitet (obligatorisk)
- Steg tre: ämneskunskaper (frivillig)
I Täby genomför modersmålsenheten steg ett. Steg två och tre genomförs av skolan. Rektor ansvarar för att bedömningarna görs, även om steg ett genomförs innan eleven fått skolplacering.
Kartläggningsunderlaget skickas till rektor, biträdande rektor, administratör/intendent och chef för centrala elevhälsan.
När skolan fått information om mottagande av eleven och administratören gjort en direktplacering i systemet skickar skolan in en anmälan om ersättning för nyanländ elev.
Skolan håller ett välkomstsamtal med elev och vårdnadshavare och skolsköterska genomför ett hälsosamtal.
Rektor förmedlar kartläggningen internt till berörda. Om modersmålslärare deltog på mottagninssamtaletkan den bidra till att sprida kunskap om elevens kartläggning till bland annat ämneslärare.
Skolledare från skolan och modersmålsenheten bokar in löpande avstämningar exempelvis vid mottagandet, två till tre gånger under läsåret samt en gemensam utvärdering i juni.
När en bedömningen av elevens kunskaper har gjorts beslutar rektor om placering i årskurs och undervisningsgrupp, utifrån elevens ålder, förkunskaper, social och känslomässig mognad och personliga förhållande i övrigt. Beslut ska fattas senast två månader efter mottagandet.
Eftersom beslut om placering i årskurs utgör myndighetsutövning gäller förvaltningslagen. Det innebär att den enskilde ska få möjlighet att yttra sig över uppgifter i ärendet innan beslut.
- Mentor arrangerar regelbundna avstämningssamtal med eleven, gärna varje vecka initialt.
- Mentor utser två-fyra faddrar och vägleder dem i uppdraget. Faddrarna bör komma från olika klasser och gärna högre årskurser. Avstämningar med faddrarna bör ske regelbundet.
- Skolledare arrangerar regelbundna uppföljningar med mentor, ämneslärare och modersmålslärare.
Mentor och ämneslärare samarbetar, stämmer av och följer upp elevens utveckling med studiehandledaren regelbundet. För att underlätta skolans arbete med mottagande och undervisning finns en checklista för mottagande och undervisning av nyanlända på skolenhet.
Undervisning av nyanlända
Undervisningen och undervisningstiden för den nyanlända eleven behöver planeras och genomföras utifrån vad den inledande kartläggningen och fortlöpande bedömningen visar om elevens förutsättningar och behov. Detta gäller såväl rektor som lärare och övrig skolpersonal. Mentor, lärare, studiehandledare och modersmålslärare behöver därför ta del av kartläggning steg 1 och 2.
Rektor beslutar utifrån kartläggning steg 1 och 2 om särskilda stödåtgärder. Det är viktigt att betrakta de olika stödåtgärderna för nyanlända som sammankopplade och att de tillsammans kan skapa förutsättningar för att den nyanlända eleven ska nå utbildningens mål. Rektor, lärare och övrig skolpersonal behöver också uppmärksamma behov av extra anpassningar eller särskilt stöd.
Framgångsfaktorer
- Undervisningen utvärderas i relation till elevens resultat.
- Fritidshemmets verksamhet utvärderas utifrån elevens lärande.
- Individuell språkutveckling och kunskapsutveckling dokumenteras och följs upp.
- Elever ges både kognitiv utmaning och språkligt stöd.
- Ämneskunskaper och språk utvecklas parallellt.
- Elever ges löpande studie- och yrkesvägledning.
Svenska som andraspråk
Undervisning i svenska som andraspråk ska, om det behövs, anordnas för:
- Elever som har ett annat språk än svenska som modersmål.
- Elever som har svenska som modersmål och som har tagits in från skolor i utlandet.
- Invandrarelever som har svenska som huvudsakligt umgängesspråk med en vårdnadshavare.
Rektorn beslutar om undervisning i svenska som andraspråk för en elev.
Skolan bör ha rutiner för inledande och kontinuerliga behovsbedömningar Det är en fördel om elevens behov omprövas en gång per läsår. Bedömningen ska utgå från vad som bäst gagnar elevens språk- och kunskapsutveckling.
Undervisningen kan ges i samlad klass med svenska eller i separat undervisningsgrupp för svenska som andraspråk. Den kan också ske i förberedelseklass. Det är inte organisationen i sig som är avgörande utan att den är flexibel och utgår från elevernas förutsättningar och kunskaper.
Elever som läser svenska som andraspråk kan ha mycket skiftande kunskaper i svenska. Vissa elever kan vara nybörjare i svenska samtidigt som deras ålder och ämneskunskaper motsvarar högstadienivå. Detta samtidigt som kursplanen i svenska som andraspråk i högstadiet utgår från att eleven har läst svenska som andraspråk i årskurs F–6.
Rektor ansvarar för att lärare som undervisar i svenska som andraspråk har kompetens att undervisa de elever som finns på skolan. Obehöriga lärare behöver introduktion, stöd och handledning.
Modersmål
De nyanlända eleverna ska erbjudas modersmålsundervisning om de har rätt till det. Modersmålenheten tillhandahåller modersmålsundervisning. Ofta görs ansökan om detta av vårdnadshavare redan vid mottagningssamtalet och rektor fattar beslut.
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt
Alla lärare behöver arbeta språk- och kunskapsutvecklande i ämnesundervisningen och all personal på fritidshemmen behöver arbeta språkutvecklande. Enligt forskningen går kunskaps- och språkinlärning hand i hand och språkinriktad undervisning i alla ämnen gynnar alla barn och elever i alla åldrar. I sin planering och i sin undervisning ska läraren sätta både språkutveckling och ämneskunskaper i centrum.
Täby kommuns stödmaterial för lokala språkplaner syftar till att ge stöd i framtagandet av en lokal språkplan som beskriver hur enheten ska arbeta med barns och elevers språk-, läs- och skrivutveckling. Materialet innehåller bland annat en sammanställning av forskning, en kort beskrivning av språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och mall för skapande av språkplan.
Rektorn får besluta att en elev vars kunskaper bedömts delvis ska undervisas i förberedelseklass, om eleven saknar tillräckliga kunskaper i svenska för att kunna tillgodogöra sig den ordinarie undervisningen. En elevs undervisning i förberedelseklass i ett visst ämne ska avbrytas så snart eleven bedöms ha tillräckliga kunskaper i svenska för att på heltid kunna delta i undervisningen i det ämnet i den undervisningsgrupp som eleven normalt hör till. En elev får inte ges undervisning i förberedelseklass längre tid än två år.
För lång tid i förberedelseklass kan riskera att motverka integration. Rektorn behöver kontinuerligt bedöma förutsättningarna för varje elev att övergå till undervisning i ordinarie undervisningsgrupper i olika ämnen.
För nyanlända som tagits emot inom skolväsendet i högstadiet ska en individuell studieplan upprättas inom två månader. Den ska vara långsiktig, målorienterad och revideras löpande. Den bör tas fram i samverkan mellan rektor, mentor, lärare och studie- och yrkesvägledare och beskriva hur eleven ska uppnå behörighet till gymnasieskolans nationella program utifrån elevens mål.
Studieplanen ska revideras löpande utifrån de bedömningar som görs av elevens ämneskunskaper.
Elevens mål bör vara styrande. Om tiden inom grundskola inte bedöms vara tillräcklig för att uppnå behörighet till gymnasieskolans nationella program kan en individuell studieplan i vissa fall innehålla en planering för tänkbara vägar inom gymnasieskolans introduktionsprogram.
Rektorn får besluta att en nyanländ elev vars kunskaper bedömts får ges mer undervisning i svenska eller svenska som andraspråk om det behövs för att eleven så snart som möjligt ska kunna tillgodogöra sig undervisningen i den undervisningsgrupp som eleven normalt hör till. En elev får omfattas av prioriterad timplan under högst ett år och eleven får inte under denna tid ges mindre undervisning totalt än andra elever i samma årskurs hos huvudmannen.
För att kunna besluta om vilka ämnen som ska prioriteras bort och i vilken utsträckning behöver rektor känna till elevens ämneskunskaper. Det är ett av syftena med steg tre i kartläggningen.
Rektorn får besluta att en nyanländ elev som har tagits emot inom skolväsendet i högstadiet ska ges undervisning som avviker från den timplan samt de ämnen och mål som annars gäller, om rektorn bedömer att eleven kommer att ha svårt att nå behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan inom ramen för skolplikten, och eleven och elevens vårdnadshavare har samtyckt till den anpassade timplanen.
En anpassad timplan ska utformas så att eleven ges undervisning i sådana ämnen och minst det antal ämnen som krävs för att nå behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan, ett av de ämnen som avses är idrott och hälsa, och eleven ges minst den totala undervisningstid som återstår för övriga elever i den årskursen hos huvudmannen under den kvarvarande skoltiden.
Vid bedömning av om en anpassad timplan är lämplig behöver varje elev bedömas individuellt utifrån sina egna förutsättningar, behov och mål. Den individuella studieplanen bör utgöra ett nödvändigt underlag för ett beslut om anpassad timplan.
Elever ska få studiehandledning på sitt modersmål om eleven behöver det. Nyanlända elever som tagits emot inom skolväsendet i högstadiet har en förstärkt rätt till studiehandledning. De ska få studiehandledning på modersmålet om det inte är uppenbart att det är onödigt. I båda fallen är det rektor som beslutar om studiehandledning. Studiehandledningen får även ges på elevens starkaste skolspråk.
Studiehandledningen syftar till att ge eleven förutsättningar att uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas.
Studiehandledning på modersmålet ges antingen i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen eller i form av särskilt stöd. För att studiehandledningen ska räknas som särskilt stöd ska insatserna vara av sådan ingripande karaktär som normalt inte är möjliga att genomföra av lärare inom ramen för den ordinarie undervisningen.
Den förstärkta rätten till studiehandledning som ges till nyanlända elever som tagits emot i högstadiet och fått sina kunskaper bedömda utgör en särskild form av insats och behöver inte dokumenteras i ett åtgärdsprogram.
Studiehandledningen ska planeras utifrån elevens stödbehov och lärarens planerade undervisning utifrån kursplanen och kunskapskraven i ämnet. Ämnesläraren ansvarar för studiehandledningen. Detta förutsätter samarbete mellan ämnesläraren och studiehandledaren och att studiehandledaren känner till kursplanerna i de ämnen den handleder i. Studiehandledningen bör utvärderas regelbundet, exempelvis varje terminsstart.
Skolledare ansvarar för att det finns förutsättningar för samarbete och utvärdering. Mentor och specialpedagog bör också delta i analysen av behov.
Studiehandledning bör riktas mot ämnen där eleven har störst behov eller störst möjlighet att nå godkänt betyg, till exempel i SO eller NO.
Täby kommun erbjuder 60 minuter studiehandledning per vecka under tre år från elevens ankomst. Extra timmar debiteras skolan.