Runt om i Täby finns spår efter människor som levde här för tusentals år sedan. I landskapet, kyrkor, på runstenar och gårdar. Här kan du läsa om Täbys utveckling - från forntiden till det Täby vi känner till idag.

Forntid

Skärgårdsjägare

De första människorna kom till Täby för omkring 5 000 år sedan efter att inlandsisen smält. De allra högsta topparna i Ensta, på Löttingekullen, kring Skogsberga och Vallabrink-Erikslund stack upp genom havet som kala små skär. De första spåren från människorna som levde här är slipade stenyxor som hittats i Erikslund, Ensta, Gribbylund och Täby kyrkby. De levde av jakt och fiske men hade också enkla odlingar och boskapsdjur.

Bronsålder

Bofasta bönder

Under bronsåldern (cirka 1800–500 före Kristus) när ungefär hälften av Täby blivit torrlagd började människor leva mer som bofasta bönder. De byggde långhus och hade djur som kor, får och getter. Arkeologer har hittat spår efter bebyggelse i Tibble. Gravrösen, som de i Gribbylund och Löttingekullen, placerades ofta på höjder i landskapet, troligen för att vara nära gudarna. Vid utgrävning i Täby prästgård har arkeologer också hittat smycken.

Järnålder

Gårdar och handel

Under järnåldern började människor använda järn till verktyg, vapen och smycken. Landskapet bestod av gårdar, åkrar och ängar. I Hagby, Såsta, Torslunda och Täby prästgård finns spår av boplatser i form av stensträngar. Två fornborgar ska också ha kommit till under järnåldern. Den ena på berget vid Rönningesjön och den andra på en höjd nordöst om Ella gård. Vid den här tiden hade också Vallentunasjön och Rönningesjön kontakt med havet vilket gjorde området viktigt för handel.
Under vikingatiden (cirka 750–1100 efter Kristus) växte Täby till en rik jordbruksbygd. Här bodde omkring 600 personer i ett tjugotal byar. Storbönder hade mycket makt och gjorde handelsresor ut i Europa. Fynd av silver visar att vissa blev mycket rika. Det visar inte minst den silverskatt som arkeologer grävde fram i Viggbyholm 2020.

Kristendomen

När kristendomen kom på 1000-talet förändrades samhället. Runstenar med kors restes för att visa den nya tron. Flera sådana exempel står kvar utmed Fresta– och Skålhamravägen, som ännu följer samma sträckning som under vikingatiden.

I Risbyle, alldeles intill golfbanan, står två runstenar som restes under första halvan av 1000-talet. På stenen närmast sjön finns två kors inristat och är sedan 1947 förebild för Täbys kommunvapen.

Dessa och flera andra runstenar och runstenshällar finns i ett stort område mellan Täby och Vallentuna som kallas för Runriket . Ett av Sveriges mest runstenstäta platser. Entrén till Runriket finns vid Jarlabankes bro i Täby kyrkby. Jarlabanke ägde i princip hela Täby och lät resa flera runstenar.

Runriket

Estrid Sigfastdotter

Estrid Sigfastdotter var Jarlabankes farmor och en inflytelserik kvinna som levde på 1000-talet i Broby bro, i dagens Täby kyrkby. Hennes pappa var Sigfast, därav namnet Sigfastsdotter. Estrids kvarlevor hittades vid en arkeologisk utgrävning i Broby 1995 och kan beskådas under en period i Utställningen Täbys historia - från forntid till nutid på Täby huvudbibliotek.

Utställningen Täbys historia - från forntid till nutid

Täby kyrka

Täby kyrka byggdes i sten på 1200-talet och finns kvar än i dag. Efter en brand på 1400-talet renoverades kyrkan av förmögna bönder i trakten. Åttio år senare dekorerades kyrkan med vackra tak- och väggmålningar av den berömde konstnären Albertus Pictor. En av dem, när Döden spelar schack, inspirerade senare en scen i en film av regissören Ingmar Bergman.

Stormaktstiden

På 1600-talet blev Sverige en stormakt. I Täby ägdes stora områden av adeln, som byggde slott och herrgårdar, till exempel Näsby slott och Viggbyholms säteri. Samtidigt levde många människor som bönder eller torpare under enkla förhållanden. De behövde också bidra till krig genom att försörja soldater och båtsmän. Postvägar och gästgivargårdar byggdes för att förbättra resor och kommunikationer genom området.

Det moderna Täby växer fram

När Roslagsbanan öppnade 1885 blev det lättare att resa till Stockholm. Då började fler människor flytta till Täby. Mark såldes för att bygga bostäder, och området förändrades från landsbygd till förort. Nya villaområden byggdes nära stationerna, till exempel i Näsby och Viggbyholm. Många ville bo nära naturen men arbeta i staden.

Under 1900-talet växte Täby snabbt. Fler bostäder, skolor och vägar byggdes. Täby blev en modern förort med egen service och centrum.

Utbyggnaden tar fart

Täby socken blev Täby köping 1948 och året därpå hade Täby över 10 000 invånare som merparten bodde i villor och småhus. 1950 stod ett nytt kommunhus klart i Roslags-Näsby. Motorvägen från 1957 gjorde det ännu enklare att resa.

Under 1950–70-talen byggdes stora bostadsområden, såsom Näsbydal och Grindtorp. Samtidigt skapades nya villaområdena i bland annat Näsbypark, Viggbyholm, Gribbylund, Ensta och Vallabrink. 1968 invigdes Täby centrum.

Läs mer om Täbys historia och kulturmiljöer

Här kan du läsa om Täbys historia och kulturmiljöer. Från äldre stenålder och utveckling fram till modern tid.

Täbys kulturmiljöer