Det finns cirka 100 000 bävrar i Sverige i dag, men så har det inte alltid varit. I slutet av 1800-talet utrotades bävern, men återintroducerades under 1920-talet. Under de senaste 100 åren har stammen vuxit kraftigt. Bäverns naturliga fiender är varg och lo, men eftersom de inte finns i Täby har bäverstammen ökat här.

Exakt hur många som finns i Täby är svårt att säga men uppskattningsvis finns ett hundratal bävrar i kommunen.

Bävrar lever alltid i närheten av vattendrag eller sjöar. Där bygger de sina dammar och hyddor av grenar, kvistar och slam. I en bäverhydda bor en hona och hane med sina ungar. I början av juni får honan varje år 1–4 ungar. Ungarna stannar kvar i hyddan i ungefär två år.

Bävern är en växtätare och äter både land- och vattenväxter. Under vintern äter de innerbarken på träd och knoppar och det är en av anledningarna till att den fäller träd. Bävrar föredrar främst asp, men kan också gnaga på andra träd som sälg, björk och fruktträd.

Bävrar har sitt eget revir, som kan sträcka sig cirka 7 kilometer.

Bävrarnas dämme har flera uppgifter. Det byggs för att samla vatten och skapa våtmarker. Dämmet kan också fungera som matförråd under vintern. Bävrarna har ofta ett huvuddämme som dämmer upp vattnet där de har sitt bo eller hydda. Bävrarna gräver en ingång till sin hydda som sedan täcks med vatten genom att ett dämme skapas. På detta sätt kommer varken kyla eller rovdjur in i bäverns hydda. Bävrarna dämmer också upp ny mark för att utöka sitt revir eller av unga bävrar som letar ett nytt revir.

Under perioden 1 maj till och med 30 september har markägaren lov att ta bort bäverdämmen. Om markägare under resterade del av året vill ta bort ett dämme krävs dispens från Länsstyrelsen.

När bävrar etablerar sig i ett område bidrar den till biologisk mångfald på många olika sätt. Här listas några exempel:

• återskapar gamla sjöar och våtmarker
• ökar mångfalden av en rad olika arter som groddjur och vadarfåglar.
• bäverdammarna skapar ofta ett rikt insektsliv som lockar många insektsätande arter som groddjur och fåglar
• öppna vattenytor som bävern skapar används av fladdermöss som jaktmarker
• gynnar växtligheten i dammar, eftersom mer ljus når ner till dammarna när bävern fäller träd och buskar i strandkanten.
• När bävrar fäller träd för sin föda och sitt byggande tillför den död ved till ekosystemen både på land och i vatten. Död ved är viktig för den biologiska mångfalden och fungerar som livsmiljö åt insekter, svampar, mossor och lavar.

Det är i huvudsak tre av bävrarnas beteenden som orsakar problem, nämligen dämning, trädfällning och grävning. De huvudsakliga problemen med bäverskador är:

• Förstörd mänskligt byggd infrastruktur som vägar med mera.
• Översvämningar som påverkar jordbruks- och skogsmark som leder till att grödor och skog dör.
• Förstörd funktion av dräneringssystem.

Här listas exempel på olika situationer där bäverns dämningar har skapat problem:

• Vägtrummor för väg och järnväg sätts igen, med risk för översvämning och underminering av väg- och järnvägsbank.
• Dämmer så att avloppsanläggningar svämmas över.
• Uppdämt vatten påverkar dagvattennät så att vatten inte kan rinna undan.
• Dämmer så att åker- och betesmark blir översvämmad.
• Dämmen leder till översvämningar på tomter och i huskällare.

För att hålla nere beståndet skjuts cirka 300 bävrar varje år i Stockholmsregionen. Det är allmän jakttid på bäver 1 oktober till 10 maj. För att bedriva jakt på bäver övrig tid på året krävs tillstånd från Länsstyrelsen.