Att må dåligt

Ibland kan det hända jobbiga saker som gör att du mår dåligt eller känner dig rädd. Det är många som känner sig nedstämda eller ledsna i perioder av sitt liv.

Om du känner att du inte mår bra kan du läsa om några vanliga problem och var du kan vända dig för att få hjälp.

Här hittar du telefonnummer för socialjour, psykiatrisk hjälp, självmordslinje etc.

Är det nödsituation ring 112.

Att må dåligt

Alla funkar på olika sätt. Ändå finns det ofta förväntningar på att du ska kunna gå, se, höra, prata eller tänka på ett visst sätt. För det anses vara det vanliga. Du kan känna dig och bli behandlad annorlunda om du inte funkar på det sätt som det förväntas. Till exempel om du har en funktionsnedsättning. I själva verket är det ofta förväntningarna som skapar problem.

Du som har funktionsnedsättningar har samma behov och rättigheter som alla andra barn, men kan i vissa sammanhang behöva särskilda lösningar för att kunna bli delaktig och utvecklas.

Olika typer av funktionsnedsättningar

Fysiska funktionsnedsättningar kan till exempel innebära att du har svårt att använda, styra, balansera eller koordinera huvud, bål, armar och ben. Exempel är cerebral pares - CP, eller ryggmärgsbråck.

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan innebära svårigheter med din uppmärksamhet och koncentration och hur du är i mötet med andra. Det kan också påverka hur lätt eller svårt du har att lära dig saker och hur du klarar vissa rörelser. Några exempel är Aspergers syndrom, adhd och Tourettes syndrom. Det är vanligt att symtomen går in i varandra, och man kan till exempel ha både adhd och Tourettes syndrom.

Intellektuell funktionsnedsättning innebär svårigheter att till exempel ta emot, bearbeta och förmedla information, vilket betyder att det krävs längre tid att förstå och lära sig saker. Andra begrepp som används är kognitiv funktionsnedsättning eller utvecklingsstörning.

Det är vanligt att man har flera funktionsnedsättningar samtidigt.

Alla kan ha svårt att koncentrera sig, att förstå andra eller behöva många påminnelser i vissa situationer. En funktionsnedsättning kallas det om svårigheterna är så stora att du får problem i ditt vardagsliv, till exempel att du inte klarar skolan, blir väldigt trött av att sortera intryck eller inte kan styra över vissa ljud och rörelser.

Du som har en funktionsnedsättning kan ha rätt till hjälp och stöd enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), men även stöd och hjälp enligt socialtjänstlagen (SoL).

Källa: UMO och 1177

Att gå i skolan tar upp en stor del av livet. Det kan vara en rolig tid och det kan vara en hemsk tid. För de flesta varierar det. Om du tycker att något är jobbigt är det bra att prata med någon.

Du ska inte behöva må dåligt i din skola

Alla situationer är unika och du vet bäst själv hur det känns att vara i din egen situation. Trivs du inte i skolan, kan det finnas många olika orsaker till det och många lösningar på dina problem. Kanske finns det andra som är i en liknande situation och som du kan byta idéer och erfarenheter med. Du kanske själv kan hitta orsaken till att du känner som du gör och komma på egna lösningar. Du kan också behöva andras hjälp, till exempel vänner, föräldrar, skolpersonal eller personal på en ungdomsmottagning.

Skolk – att inte gå till skolan

Frånvaro från skolan är en signal om att allt inte står rätt till och ska alltid tas på allvar.Skolan ger möjlighet att utvecklas tillsammans med andra, både i det gemensamma skolarbetet och genom umgänget med andra elever.

Skolk kan bero på allt från morgontrötthet, problem med skolarbetet, att vara mobbad, ha svårigheter i det sociala samspelet eller andra problem.

Källa; UMO

Läs- och skrivsvårigheter (dyslexi) innebär att du har svårt att lära sig läsa, stava och förstå en skriven text.

Om du har dyslexi är det vanligt att du

  • läser långsamt och lätt hakar upp dig på ord
  • läser snabbt och fel
  • utelämnar ord eller vänder på bokstäverna i korta ord
  • skriver otydligt och kastar om eller utelämnar bokstäver
  • har svårt att stava rätt.

Du kan inte helt bli av med dina besvär och även om det kan vara jobbigt att inte kunna läsa och skriva lika fort och lätt som andra, kan de flesta minska sina problem med olika hjälpmedel.

Källa : 1177

Du har rätt att bli väl omhändertagen och bemött med kärlek och respekt.

Oftast klarar din förälder att hjälpa och stötta dig, men ibland räcker kanske inte förmågan till, trots att viljan finns där. Av olika anledningar klarar kanske inte din förälder sådana saker som att ge dig tillräckligt med omvårdnad, mat eller hjälpa till så att du kommer iväg till skolan på morgonen. Kanske är din förälder våldsam eller hotfull. Kanske bryr sig inte din föräldern om var du är om dagarna eller på kvällar och nätter. Kanske har din förälder så fullt upp med sina egna problem att du glöms bort.

När dina föräldrar inte klarar av att ta hand om dig måste andra vuxna ingripa, både för att hjälpa och skydda dig, men också för att ge din förälder stöd i att vara förälder åt dig.

Om du är vuxen och känner att du har svårt att klara av föräldraskapet ska du i första hand kontakta socialtjänsten för att få hjälp och stöd.

Källa; 1177

Alla blir vi arga och känner ilska ibland. Det är helt normalt och en sund instinkt, men när du inte längre kan kontrollera din ilska eller den går ut över andra människor inom familjen, bland vänner eller på arbetet - då är det hög tid att göra något åt den.

Ilska och utbrott kan ha många olika orsaker, till exempel fysisk rädsla för andra, otrygg hemmiljö, inlärningssvårigheter, neurologiska handikapp, beteendestörningar och psykiska trauman.

Utbrott och ilska hos barn kan vara en normal reaktion på orättvis behandling eller på olika slag av missförhållanden. Vissa barn och ungdomar kan dock reagera med kraftiga utbrott - explosivt beteende – på till synes mindre motgångar och misslyckanden i vardagslivet.

Många barn med explosivt beteende har även svårare med koncentration och uppmärksamhet när uppgiften inte är motiverande och en del har dessa svårigheter i kombination med en ökad aktivitetsgrad, rastlöshet och impulsivitet. Det kan då handla om barn som har den kombination av svårigheter som ADHD.

Källa: 1177

Många har föräldrar som har skilt sig eller som ska skilja sig. Meningen med en skilsmässa är att en situation som inte har varit bra ska bli bättre och att dina föräldrar inte ska bråka med varandra. Ofta blir det bra, även om det kan ta tid.

Hur det känns när ens föräldrar skiljer sig är olika. Du kan känna både oro, ilska, lättnad och sorg. Det är vanligt att känna skuld över att föräldrarna skiljer sig och tänka att det är ditt eget fel för att du har varit jobbig eller så. Det är aldrig sant.

Även om dina föräldrar skiljer sig, har de fortfarande ansvar för att du har det bra. De ska lyssna på vad du tänker och tycker om olika saker, till exempel om hur du ska bo. Ju äldre du är, desto mer har du rätt att vara med och bestämma.

Det är lätt att du känner dig ensam med dina problem när dina föräldrar är upptagna med sina egna och då är det bra att prata med någon om hur du själv har det.

Prata med din förälder en i taget. Fråga dem om vad som händer. Prata med en annan vuxen, en lärare, en kompis förälder, andra släktingar eller någon annan vuxen i din omgivning som du känner förtroende för.

Det är aldrig ditt fel att föräldrarna skiljer sig och det är alltid föräldrarnas uppgift att ordna sina egna och ditt liv.

Källa: UMO

Alkohol och narkotika är exempel på olika droger. Med droger menas att det är något som är giftigt, som du blir påverkad av och som du kan bli beroende av.

Alkohol

Det viktigaste är inte exakt hur mycket du dricker, utan att du är uppmärksam på andra saker som kan vara tecken på att du har eller håller på att få problem med alkohol. Det kan till exempel vara:

  • Att du tål mer. Om man dricker ofta vänjer sig kroppen och man behöver mer alkohol än tidigare för att bli full.
  • Att du dricker mer än du hade tänkt.
  • Att du glömmer vad du har gjort eller sagt när du har druckit, så kallade minnesluckor. Det kan vara ett tecken på att hjärnan har börjat skadas.
  • Att du fortsätter dricka fast du mår dåligt på något sätt.
  • Att drickandet gör att det går sämre i skolan eller på jobbet eller att du struntar i aktiviteter.
  • Att relationer med kompisar eller familjen har påverkats av ditt drickande.
  • Att du inte erkänner för dig själv hur mycket du dricker, och inte vill prata med andra om det.
  • Att du blir nedstämd, irriterad eller får ångest. Det kan bero på något du har gjort som du ångrar eller skäms för, att du vet att du dricker för mycket, eller att kroppen och hjärnan reagerar på alkoholen.
  • Att alkohol har gjort att du har hamnat i riskfyllda situationer, till exempel bråk eller misshandel, en olycka, haft sex fast du inte vill eller sexuella övergrepp.
  • Att någon har blivit orolig eller sagt att du borde dricka mindre.

Alkoholmissbruk är inte samma sak som att vara alkoholberoende, men de hör ihop. Risken för att bli alkoholberoende är större om du dricker ofta eller mycket.

Narkotika

Det finns många typer av droger och alla droger är beroendeframkallande. Det viktigaste är att du är uppmärksam på sånt som kan vara tecken på att du har eller håller på att få problem med droger. Det kan till exempel vara:

  • Att dina känslorna förändras, till exempel att du ofta känner dig rastlös, irriterad, nedstämd eller får ångest.
  • Att du får minnesluckor, som är ett tecken på att hjärnan har börjat skadas.
  • Att du tål mer. Hjärnan vänjer sig vid substanserna och vid att vara påverkad, därför behöver du mer än tidigare för att bli påverkad.
  • Att du använder någon drog fast du inte hade tänkt göra det, oftare än du vill, eller fast du mår dåligt av drogerna.
  • Att du känner att du behöver ta någon drog igen, när det förra "ruset" gått ur kroppen eller för att du mår dåligt.
  • Att det går sämre i skolan eller på jobbet eller att du struntar i aktiviteter sen du började använda droger.
  • Att relationer med kompisar eller familjen förändras och blir sämre sen du började använda droger.
  • Att du inte erkänner för sig själv att du håller på med något olagligt, och inte vill prata med andra om det.

Orolig för att mamma eller pappa dricker för mycket eller tar droger

Det finns stödgrupper för dig som har någon i familjen som dricker eller tar droger. Du känner dig kanske ensam och tror att det bara är du som har det så här. I gruppen kommer du få träffa andra att prata med.

Källa: UMO

Sorg är de känslor och tankar som kan komma när du har varit med om något allvarligt som förändrar livet, som att förlora någon som stått en nära eller förlora något viktigt. Att sörja kan ta tid, men det hjälper dig att komma vidare.

Alla sörjer olika

Du kan sörja på olika sätt, och olika länge. En del gråter mycket när de har sorg, andra gråter inte alls. En del vill prata mycket om det som hänt, andra vill sörja för sig själva. Det finns inget rätt eller fel. Samma person kan sörja på olika sätt i olika personers sällskap. Sorgen kan kännas olika beroende på vad som har hänt, och upplevelsen påverkas av vem du är, hur gammal du är och vad du har för erfarenheter, kunskap och personlighet. Vilket stöd du har omkring dig kan också spela in.

Sorg visar sig inte bara genom att du blir ledsen och gråter. Du kan också

  • få svårt att koncentrera dig
  • bli arg och irriterad
  • växla snabbt mellan att vara glad, ledsen och arg
  • bli jättetrött och känna dig helt slut
  • sova sämre på nätterna
  • tappa lust att göra saker
  • få ont i kroppen
  • börja äta mer eller mindre.

Det är vanligt att bli arg. Du kan till exempel bli arg på den som dött för att du blev lämnad, på en läkare som inte kunde rädda personen som råkade ut för en olycka, eller på någon som du tycker beter sig opassande eller dumt.

Det är också vanligt att känna skuldkänslor. Till exempel kan du känna skuld för att du själv lever, när någon du känner har dött. Du kan även känna skuld för att du till exempel tänkt något dumt om någon som dött, sagt något dumt eller om ni bråkat och inte hunnit göra allt bra igen.

Sorg och små barn

Ju yngre ett barn är desto mindre egen erfarenhet har det för att förstå både sin sorg och döden. Barn behöver därför mycket stöd och omtanke när någon som står barnet nära dör.

Klängighet och svårighet att bli tröstad är reaktioner som det lilla barnet kan visa upp. En annan vanlig reaktion hos barn är rädsla för att bli övergiven. Om barnet mist en eller flera närstående och ingen annan person uppfyller barnets behov av trygghet, närhet och omsorg kan barnet utveckla en depression.

Källa: UMO

Stress är en naturlig reaktion i kroppen, som är bra när du behöver göra något snabbt eller har bråttom. Men om kroppen inte hinner återhämta sig efter att ha stressat eller om du är stressad fast du inte har bråttom, kan stressen bli ett problem.

Stressymtom

Det finns flera olika saker som kan tyda på att du är stressad på ett sätt som inte är bra för dig. Till exempel att du:

  • sover dåligt på nätterna
  • känner dig trött fast du har sovit
  • ofta får ont i huvudet eller magen
  • spänner dig och får ont i nacken eller axlarna
  • får hjärtklappning
  • känner dig nedstämd eller får ångest
  • känner dig likgiltig eller ointresserad av det som händer omkring dig
  • lätt blir irriterad och arg över småsaker
  • har svårare att koncentrera dig och glömmer bort saker
  • känner dig rastlös och har svårt att koppla av

Om du ofta känner dig stressad och besväras av det är det bra att försöka göra något åt det eller söka hjälp. Du kan börja med att berätta att du är stressad för en kompis, någon i familjen eller någon annan.

Stress kan också bero på en jobbig situation hemma eller oförmåga att koppla av ifrån dataspel eller sociala medier. Att ha varit med om stora påfrestningar som krig och flykt från sitt hemland eller dödsfall i familjen kan också leda till stark stress.

Källa; UMO

Om du blir illa behandlad av människor runt omkring dig, kallas det mobbning. En enstaka taskig grej räknas inte som mobbning. Det är när det händer flera gånger och får dig som behandlas illa att må dåligt, som det räknas som mobbning.

Du som blir utsatt för mobbning kan känna dig rädd, ledsen och kränkt. Du kan förstås bli ledsen och må dåligt om det bara händer en gång, även om det inte kallas mobbning. Men för dig som blir mobbad under en längre tid kan det påverka självkänslan och du kan känna dig väldigt ensam

Mobbning kan vara viskningar, blickar, skratt, knuffar, slag och elaka ord. Det kan också vara taskiga sms, mejl eller inlägg på facebook eller om du blir förföljd på nätet.

Mobbning kan också vara att du blir utfryst bara för att du inte klär dig som andra tycker att man ska klä sig, eller för att du ser ut på speciellt ett sätt. Det kan vara att du inte får vara med, eller att folk sprider rykten om dig. Om det får dig att må dåligt, är det mobbning.

Mobbing är kränkningar

Det man brukar kalla för mobbning är ofta någon form av kränkande behandling som kränker din värdighet.

Det är hur kränkningen uppfattas av dig som utsätts som är avgörande. Att den som kränker dig till exempel säger att den bara skojade ursäktar inte beteendet.

Du kan utsättas av kränkande behanling av både personalen i skolan eller ett annat barn. Kränkande behandling kan ske både enstaka gånger och vid upprepade tillfällen. Det är när det händer flera gånger och får dig som behandlas illa att må dåligt, som det räknas som mobbning.

Ibland är mobbningen så allvarlig att det är brottsligt. Till exempel misshandel, om någon slår dig. Trakasserier eller diskriminering är också brott. Det är brottsligt att hota dig, eller att pressa dig under 15 år att göra sexuella saker på nätet.

Du som förälder

Att som förälder eller nära vuxen få reda på att ditt barn är föremål för kränkningar eller utsätter andra för kränkningar kan väcka många olika känslor och frågor. Det är bra att prata med ditt barn, lyssna och ta det barnet säger på allvar. Det är också viktigt att veta att du kan hjälpa ditt barn och att du har rätt att ställa krav på de som ansvarar för verksamheter som ditt barn deltar i.

Du ska i första hand vända dig till rektor på den skolan ditt barn går på.

Tecken på mobbning

  • Ditt barnet blir tystare
  • Ditt barnet berättar inte vad som händer i skolan
  • Kompisar följer inte med hem
  • Ditt barn slutar umgås med barndomskompisar
  • Ditt barn vill inte träffa kompisar på fritiden utan vill hellre vara hemma
  • Ditt barn får en helt ny umgängeskrets. Ofta i en annan ort än skolan eller den plats barnet blir mobbat på
  • Återkommande huvudvärk och annan värk
  • Vredesutbrott
  • Sämre aptit
  • Mardrömmar
  • Blåmärken och andra skador
  • Saker som mobiltelefon, klocka eller gymnastikkläder försvinner
  • Sämre studieresultat

Källa: UMO och 1177

När du hamnat i en situation där du har svårt att klara din ekonomi finns det hjälp. Du kan bland annat få kostnadsfri ekonomisk rådgivning hos kommunens budget- och skuldrådgivare. Du kan eventuellt även ha rätt till ekonomisk hjälp, eller försörjningsstöd som det idag kallas.

Ekonomiskt bistånd - försörjningsstöd

Om du inte själv kan försörja dig och din familj genom egen inkomst eller på annat sätt kan du ansöka om ekonmiskt bistånd.

Du som är under 18 år

Det alltid dina föräldrar, eller din vårdnadshavare, som har ansvar för din ekonomi. Om du är orolig för din familjs ekonomi kan du vända dig till ungdomsmottagningen, eller prata med någon vuxen i skolan.

Budgetrådgivning och skuldrådgivning

När du har ekonomiska bekymmer och känner att du vill tala med någon om detta, är du välkommen att ringa kommunens budget- och skuldrådgivare. Budget- och skuldrådgivaren kan också ge råd om vad som krävs för att kunna göra en ansökan om skuldsanering.

Du ska inte behöva växa upp med våld från vuxna i familjen. Det är förbjudet för vuxna, även föräldrar att slå dig som barn.

Du kan utsättas för våld i din familj på olika sätt. Ibland kan det vara din förälder som slår, ibland ditt syskon. Det kan handla om sparkar och slag, att du blir inlåst eller blir misshandlad på något annat sätt. Att bli tvingad till sex eller att göra något sexuellt är också våld. Våld kan även vara att bli kallad för något fult och elakt eller att få höra att du är dålig och jobbig. Du kan även bli hotad eller vara med om att vuxna eller syskon använder våld mot någon annan i familjen.

Allt våld är inte fysiskt

Ett annat slags våld är att de vuxna inte tar hand om dig på ett bra sätt. Det kan till exempel vara om du ofta får gå hungrig, inte har kläder, inte har någonstans att sova, om någon i familjen tar dina pengar eller om du inte får omtanke och kärlek. Vuxna måste helt enkelt ta hand om sina barn på ett bra sätt. Allt våld mot dig som barn kan kallas barnmisshandel och det är förbjudet.

Hedersrelaterat våld och förtryck

Hedersrelaterat våld och förtryck kan ta sig uttryck i form av fysiskt och psykiskt våld. Ofta begränsas ditt handlingsutrymme eller rätt att själv välja partner. Både flickor och kvinnor som pojkar och män drabbas av denna typ av våld och förtryck.

Origo är ett resurscentrum som vänder sig till dig som är mellan 13 och 26 år och som utsätts för hedersrelaterat förtryck och våld.

Gratis ungdomsnummer

Origo har ett särskilt nummer för dig som ungdom, telefon 020-25 30 00. Dit är det gratis att ringa och det syns inte på telefonräkningen.

Källa; UMO och Origo

En vuxen, en tonåring eller ett äldre barn får inte göra något sexuellt med dig som är ett barn. Om du som barn ändå blir utsatt för något sexuellt av en vuxen eller någon annan kallas det för sexuellt övergrepp. Det är ett brott.

Exempel på sexuella övergrepp

  • Att någon tar på din kropp med händerna, munnen eller könet, på ett sätt som du tycker är skrämmande eller obehagligt.
  • Att någon pratar med dig på ett sexuellt sätt som du upplever som obehagligt.
  • Att någon tvingar dig till sex fast du inte vill, till exempel att någon tvingar dig att ha samlag eller onanera åt personen.
  • Att någon tvingar dig att se på när någon gör något sexuellt, till exempel visar sitt kön eller onanerar, på nätet eller utanför nätet.
  • Att någon gör något sexuellt mot dig som inte kan uttrycka din vilja eller skydda dig. Till exempel för att du sover eller är full, drogpåverkad, sjuk eller har någon funktionsnedsättning.
  • Att någon utnyttjar sitt överläge och får dig att känna att du måste ställa upp på sex.
  • Att någon fotar eller filmar dig i ett sexuellt syfte, om det är mot din vilja eller om du är under 18 år
  • Att försöka köpa eller byta till sig sex med hjälp av till exempel pengar, alkohol, presenter eller tjänster.

Om du är under 15 år har ingen rätt att göra något sexuellt med dig. Det är olagligt, även om du själv har sagt att du vill. Det är aldrig ditt eget fel om du utsätts för ett sexuellt övergrepp.

Källa: UMO och 1177

Det är ganska vanligt att ungdomar någon enstaka gång begår ett brott. Vanligast är snatteri, skadegörelse och klotter, olovlig bilkörning och misshandel. De flesta ungdomar som begår brott gör det under en begränsad tid i åldern 13–17 år.

Av olika skäl kan du hamna i situationer som leder till att du gör kriminella handlingar. Det innebär att du på något sätt bryter mot lagen, som till exempel att du gör ett inbrott eller skadar andra. Domstolen beslutar sedan om du har gjort ett brott och vilket straff du ska få. Det står också i lagen.

Om du är under 15 år och gör ett brott kan du inte straffas, men polisen kan ingripa. De tar då kontakt med dina föräldrar och socialtjänsten.

Från 15 års ålder kan du bli straffad om du begår ett brott.

Om någon i familjen gjort ett brott

Även om det bara är en person som begår brottet påverkas ofta hela familjen på olika sätt. Kanske känner du skam och skuld över det som har hänt, även om du själv inte har gjort något.

Om din förälder gör ett brott är det aldrig ditt fel. Du får tycka om din förälder precis så mycket du vill även om du själv eller andra tycker att det var dåligt att göra själva brottet.

Om du är utsatt för brott

Att utsättas för ett brott, som till exempel att någon slår dig, hotar dig eller stjäl något från dig, är alltid jobbigt. Plötsligt måste du tänka på saker som polisanmälan, försäkring och vittnesmål. Det finns hjälp att få för att du bättre ska klara tiden efter ett brott. Det är viktigt att prata med någon om det du har varit med om, så att du kan få stöd.

Källa: 1177, UMO, Brottsrummet