Innan dagvatten rinner ned i gatornas rännstensbrunnar sköljer det med sig en hel del föroreningar. Föroreningar som följer med ut till sjöar och vattendrag.

De föroreningar som förekommer i dagvatten är bland annat fosfor- och kväveföreningar, det vill säga näringsämnen, tungmetaller samt bensin- och oljerester. För att komma tillrätta med att dagvatten förorenar sjöar och vattendrag anordnas reningsanläggningar. Det finns olika typer av anläggningar som utnyttjar olika reningsmekanismer. Men syftet är detsamma, att minska dagvattnets innehåll av föroreningar. Vilka föroreningar som förekommer i dagvatten, och hur höga halterna är, beror på markanvändningen i upptagningsområdet.

Trafiken

En stor del av föroreningarna härstammar från trafiken. De kommer bland annat från avgaser, asfalt, däck, dubbar, bromsbelägg och korrosion av fordonens metaller. Till det kommer en del olja och annat som droppar och spills på vägar och parkeringsplatser.

Verksamheter

Andra typer av verksamheter som till stor del påverkar dagvattnets innehåll är till exempel industrier och jordbruk.

Hushåll

Enskilda hushåll är inte någon stor bov i dramat, men eftersom det finns så många hushåll genererar de ändå en betydande del av föroreningarna. Sedan spelar det också stor roll vilka material som utsätts för väder och vind. Koppartak släpper ifrån sig en hel del koppar som är skadligt för miljön. En faktor som skulle kunna minimeras är hur folks beteende påverkar mängden föroreningar i dagvatten. Många hushåll tvättar sina bilar på den asfalterade garageuppfarten och övergödslar sina gräsmattor, det är beteenden som inte är bra för den närliggande sjön.

Miljöpåverkan av dagvatten

Tungmetaller och oljerester kan många gånger ha en giftverkan på växter och djur i sjöar och vattendrag. En hög halt näring, övergödning, leder till en stor produktion av organiskt material, till exempel alger som kan orsaka algblomning.

När den onormalt stora mängden organiskt material dör, vilket sker kontinuerligt, faller den till sjöns botten och börjar brytas ned. Vid nedbrytningen går det åt syrgas, och alltså leder nedbrytningen av en stor mängd organiskt material till att en stor mängd syre förbrukas. Om sjöns bottenvatten blir syrefattigt eller syrefritt kan det skada de djur och växter som är beroende av att helt eller delvis uppehålla sig just där. Jämför med torskens situation i Östersjön som påverkas av detta.

Att sjöarnas bottenvatten är syrefattigt kan dessutom rent kemiskt leda till att näring, fosfor, som tidigare sedimenterat på sjöbotten lakas ut ur sedimenten. Detta försvårar situationen ytterligare eftersom vattenmassan då blir ännu mer övergödd.

Dagvattnets påverkan på våra sjöar och vattendrag är idag ett stort problem. Täby försöker att rena dagvattnet genom att anlägga dammar och annat som ska fånga upp en del av föroreningarna. Men med dagens metoder är det inte möjligt att få bort allt och ofta gör utrymmesbristen och kostnaden att dammar blir mindre än vad de borde vara. Med rätt kunskap kan situationen förbättras genom att försöka minska mängden föroreningar som kommer till dagvattnet.

Dagvattenhantering

Avrinning av dagvatten i Täby

Den största delen av Täbys tätbebyggda delar avrinner till Stora Värtan, men även Rönningesjön och Vallentunasjön får ta emot dagvatten från stora delar av kommunen. Mörtsjön tar emot en betydande del dagvatten i förhållande till sin ringa storlek.

Grundprincip för rening av dagvatten

Dagvattnets näringsämnen och andra föroreningar är till stor del partikelbundna, och kommer därför i hög grad att sedimentera på platser där vattnet tillåts stanna upp och rinna långsamt. Ett snabbt rinnande vatten drar med sig partiklar, sand och annat. På de flesta platser leds dagvattnet via ledningar och diken direkt ut i sjöarna, och det är därför först i sjön som vattnet stannar upp och föroreningarna avsätts. Genom att leda vattnet till en damm eller någon annan typ av anläggning innan det når sjön, kan en stor del av föroreningarna avsättas där istället för i sjön. Sedan muddras dammarna med jämna mellanrum för att ta bort det förorenade bottensedimentet.

Reningsanläggningar för dagvatten i Täby

Täby försöker ständigt att minska dagvattnets negativa påverkan på sjöar och vattendrag. Täby arbetar aktivt med att skapa och sköta om reningsanläggningar för dagvatten.

I Täby finns idag ett tjugotal anläggningar som renar och/eller fördröjer dagvatten på olika sätt. Dessa är belägna i tillrinningsområdena till Mörtsjön, Rönningesjön, Stora Värtan och Vallentunasjön samt även till Rösjön precis utanför Täbys gräns.

Reningsanläggningarna i Täby är ofta vackra dammanläggningar som även fyller funktionen som rekreationsområde för närboende och livsutrymme för hotade arter av växter och djur. Det är en fördel att kunna kombinera rening med andra typer av miljövård, det eftersträvas alltid där det finns utrymme.

Förutom dammar har Täby även anlagt ett antal sjöförlagda bassänger. Detta är en typ av förenklade dammar som skapas genom att avskärma en del av en sjö. Dagvattnet rinner till bassängen och partiklarna sedimenterar innanför skärmarna. Ytterligare en typ av anläggning som används i Täby är översilningsytor. Detta är svagt sluttande gräsytor som dagvattnet får rinna över. Vattnet luftas, partiklar avsätts och en del näring tas upp av växtligheten. Det finns även öppna och underjordiska utjämningsmagasin.