Det är bäst att tilläggsisolera fasaden utifrån. Det gör att den gamla väggen blir torrare och det blir mindre värmeläckage vid anslutningar till innerväggar och bjälklag.

Under årens lopp har flera olika material och metoder använts för att bygga ytterväggar i småhus. De olika konstruktionerna har olika egenskaper och förmåga att isolera. Exempelvis kan väggarna i ett hus från början av 70-talet släppa igenom dubbelt så mycket värme som ett hus som byggdes 20 år senare.

Genom att tilläggsisolera ytterväggarna kan energianvändningen minskas, men det kan innebära höga kostnader. Det kan vara ett bra tillfälle att tilläggsisolera samtidigt som fasaden renoveras. Då blir merkostnaden jämförelsevis liten.

Passivhus

Ett passivhus är ett hus som har så små värmeförluster att inget traditionellt värmesystem behövs. Det värms passivt genom värmen från människor, apparater och solinstrålning. Det räcker under stora delar av året till för att hålla huset varmt.

Eftersom kostnaden för ett värmesystem sparas in kan de pengarna användas till energibesparande åtgärder i huset. Den lilla värme som behövs tillförs ofta med den friska luften via ventilationssystemet.

Nollenergihus

Nollenergihus genererar lika mycket energi som det förbrukar per år. Detta åstadkoms genom ett bra klimatskal och med till exempel solceller/solfångare.

Plusenergihus

Ett lågenergihus som på årsbasis genererar mer energi än det förbrukar.

Energisnål konstruktion

Ju mindre andel av ett hus volym som angränsar mot den kalla utomhusluften, desto lättare att bygga energieffektivt. Den optimala formen på ett hus ur energisynpunkt hade varit att bygga husen klotformade, men detta är inte särskilt praktiskt. Enklare är att bygga huset i kubform, med flera våningsplan. Då får man mindre andel av husets volym som gränsar mot kallt klimat, och värmen som används på nedre plan kan utnyttjas även på ovanliggande plan i och med att värme stiger uppåt.

Den minst energieffektiva utformningen av byggnader är långsmala konstruktioner i ett enda plan.

Bygg tätt

En viktig faktor för att få låg energiförbrukning är att man är noga med att bygga tätt. Även om huset är välisolerat tappar det en stor del av sin värmehållande förmåga om det finns för mycket otätheter i konstruktionen. Eventuella ångspärrar som appliceras måste överlappa och tejpas noggrant. Samtliga rördragningar, eldosor mm ska vara installerade innan man sätter upp ångspärren, för att minska läckagerisken. Även ur fuktsynpunkt är det viktigt att man bygger tätt. Viktigt att tänka på är att man inte placerar den eventuella ångspärren närmast ytskiktet utan en bit in i väggen. Annars riskerar man att punktera ångspärren när man hänger upp tavlor eller av andra anledningar borrar i väggarna eller taket.

För att vara säker på att tätskiktet är korrekt installerat kan man provtrycka huset innan ytskikt i form av gipsskivor mm sätts upp. Märker man efter ett trycktest att huset läcker för mycket kan man åtgärda otätheter. Regler för byggnaders luftläckage finns i Boverkets byggregler, länk till byggreglerna finns nedan.

Den som väljer att bygga sitt hus i betongbaserat material har en enklare uppgift att bygga tätt, då betong i sig självt är lufttätt. Däremot måste man vara lika noggrann här när det gäller rörgenomföringar och övergångar mellan betong och andra material.

Klimatskal med lågt U-värde

Husets klimatskal omfattar alla ytor som har kontakt med utomhusmiljön, det vill säga tak, ytterväggar, fönster, dörrar och grundläggning/golvbjälklag.

En ytas värmeisolerande förmåga benämns U-värde. Ju lägre U-värde, desto bättre isolerande egenskaper har den aktuella ytan. Av klimatskalets samtliga ytor är fönster och dörrar de ytor som har sämst isolerande förmåga i ett modernt hus. Att investera i fönster och dörrar med låga U-värden är därför av största vikt för att få låg energiförbrukning under många år. Ett energieffektivt fönster ligger under 1,0 i U-värde, en bra isolerad dörr runt 1,0.

När det gäller väggar och tak kommer man vid normal isoleringsstandard ner på betydligt lägre U-värden, för väggar bör man ligga under 0,15 och för tak under 0,12 i U-värde. Ta till rejält med isolering när du bygger. Isolering har lång hållbarhet så länge det inte utsätts för fukt. Att vid nybyggnad isolera extra mycket är alltså i de flesta fall en mindre engångskostnad för husägaren, medan tilläggsisolering ofta är dyrt. Ca 35 % av den energi som används för uppvärmning i ett normalhus försvinner ut genom tak och väggar.

Undvik köldbryggor

För att få ett välisolerat hus krävs inte bara en tät konstruktion och ett tjockt lager av isolering. Det krävs även att du är noggrann när man isolerar runt övergångar mellan tak och vägg samt mellan vägg och golv. Är du oaktsam kan du få genomgående konstruktionsdetaljer helt utan isolering. Där uppstår då en så kallad köldbrygga där värme läcker ut från huset. Även mitt på väggkonstruktionen ska du se till att isolera bort köldbryggor som kan uppstå längs väggreglarna. Detta gör du genom att lägga isolering i flera skikt, både mellan reglarna och utanpå.

Även när du gjuter betongplattan i sitt hus ska du vara noggrann med att det finns köldbryggebrytare i kantstöden för att hindra värmevandring i golvet, med kallt golv som följd.

Välj en energieffektiv ventilationslösning

Ca 15 % av husets energiförbrukning försvinner ut med ventilationsluften. Därför är det viktigt att man i planeringsstadiet tänker igenom noga vilken typ av ventilationssystem man vill ha i sitt hus. Ventilationen är också viktig för att transportera bort den fukt som alstras i huset vid dusch, matlagning mm.

Energiberäkning

Ställ alltid krav på husleverantören, din arkitekt eller energikonsult att få en energikalkyl. På så vis får du en bild av vilken energianvändning huset beräknas få. Beräkningen ska vara anpassad efter Boverkets gällande byggregler. Det är ett krav för att du ska kunna visa att byggreglernas energikrav kommer att uppnås vid byggnationen. Energiberäkningen ska bifogas när du lämnar in din ansökan om bygglov.

Ett nytt energieffektivt fönster släpper endast igenom en tredjedel av den värme som ett äldre tvåglasfönster gör. Dessutom minskar kallraset (det drag som bildas då varm inomhusluft kyls av vid en kall fönsterruta och sjunker) vilket ger ett behagligare inomhusklimat med mindre drag. En annan fördel är att buller utifrån dämpas.

Om dina fönster är i dåligt skick är det ett bra alternativ att helt byta ut dem mot nya energieffektiva fönster. Fönstrets energieffektivt anges av leverantören i ett värde (U-värde) för hur mycket värme som transporteras genom fönstret och mäts i W/m2 °C. Ju lägre U-värdet är desto lägre är även värmeförlusten. Ett nytt energisnålt fönster har ett U-värde på cirka 0,8 - 1,0. Tänk på att titta på U-värdet för hela fönstret (inklusive karm) och inte bara för själva glasrutan.

Minska värmeförlusterna

Om dina befintliga tvåglasfönster är i bra skick finns det flera sätt att minska värmeförlusterna:

• Ersätt en av de befintliga glasrutorna med energiglas, att ersätta den inre rutan ger störst energibesparing.
• Ersätt den inre glasrutan med en ny dubbel isolerruta. Isolerrutan sätts i innerbågen och har ett mellanliggande skikt av gas. För att kunna göra detta måste fönsterbågarna tas loss och glaset tas ur. I bågarna fräses nya spår för den tjockare isolerrutan, detta görs av en glasmästare.
• Ersätt befintlig båge med en fast isolerruta med energiglas.
• Sätt in en tredje ruta på insidan av innerbågen, det kan göras med fönstret på plats.

Rådgör gärna med en glasmästare om vad som passar bäst för ditt fönster och om fönstret klarar den ökade tyngden. En del fönster är energimärkta, ta gärna hjälp av märkningen för att jämföra olika fönster.

Fönsterrenovering med energiglas - Energimyndigheten Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.