Ängsholmsdammen - andra generationens dagvattendamm

Dammen fungerar som en vanlig dagvattendamm, men har ytterligare ett reningssteg som tros kommer göra stor nytta. Allt dagvatten som rinner in i anläggningen kommer efter reningen i de vanliga dammarna även att passera ett stort grus- och sandfilter. Detta ger förhoppningsvis en avsevärt bättre reningseffekt än vad vanliga dammar uppvisar.

Den nya Ängsholmsdammen i Gribbylund tar emot dagvatten från ett avrinnings­område på cirka 60 hektar tätbebyggd mark med bland annat Gribbylunds centrum och kringliggande bostadsområden av blandad karaktär.

Dammanläggningens tre delar

1. Fördammen är cirka 800 m² stor och har ett par djupare delar som gynnar sedimentation av grövre partiklar. Mellan djupdelarna finns en våtmarksdel som är tänkt att fånga upp skräp, oljespill och andra flytande orenligheter. Dammen avslutas med en grundare del innan vattnet faller över en träskärm och över till nästa anläggningsdel.
2. Våtmarksslingan är cirka 1500 m². Den är cirka 200 meter lång och 7 meter bred och har ett lågvattendjup på ett par decimeter. Dessa grunda förhållanden gynnar våtmarksvegetation och därigenom även mikro­organis­mer som ska ta hand om en del av de finpartiklar och lösta ämnen som finns i vattnet. Slingan har ett lågt permanent vattendjup och en mycket stor utjämningsvolym som ska kunna fördröja stora vattenvolymer. Den är dessutom dimensionerad och designad så att den vid stora regn ska svämma över, så att dagvattnet bräddar ut på den stora gräsytan vid slingans slut. Detta är ett sätt att nyttja omgivningens naturliga förutsättningar att ta hand om och rena vatten, samtidigt som den tredje och sista dammen skonas från de största flödena. Detta skapar förutsättningar för bättre rening av det vatten som bäst behöver det, samtidigt som de stora regnen kommer gräset och grundvattnet till del. Normala vattenflöden leds via en munkbrunn och rörledning vidare till sista reningssteget.
3. Anläggningen avslutas med en reningsdamm som är cirka 850 m² stor och tänkt att filtrera bort det mesta av kvarvarande partiklar och föro­reningar innan vattnet leds ut i Rönningesjön. Även reningsdammen har ett lågt permanent vattendjup och en mycket stor utjämningsvolym. Dagvattnet som flödar in i dammen höjer vattenståndet och fördelar vattnet jämnt över dammens yta. Hela utflödet från dammen sker sedan genom dräneringsledningar lagda under dammens botten som är uppbyggd av olika grus- och sandmaterial. Dammen är indelad i tre filterbäddar som vardera är 3 meter breda och 50 meter långa. I bäddarna silas vattnet genom cirka 50 cm filtermaterial innan det dräneras ut. Dräneringsledningarna från respektive filterbädd samlas ihop och passerar varsin munkbrunn som dels dämmer vattnet på en lågvattennivå och dels på en högvattennivå med ett litet utflöde. Därefter kan vattnet stiga ytterligare och leds då ut med ett större flöde. Hur stort flödet blir är dock beroende av filtermaterialets kapacitet och igensättningsgrad och väntas därför minska med tiden tills det är dags att regenerera filtermaterialet på lämpligt vis.

Den nygamla tekniken

Dammarnas volym och storlek är i sig tillräcklig för att rena dagvattnet på ett bra sätt, såsom vanliga dagvattendammar gör. Men här testas nu om det går att öka reningseffekten ännu mer med relativt små medel, genom att lägga till ett reningssteg med sandfilter.

Förebilden för det nya reningssteget var markbäddar för enskilt avlopp, men tekniken att rena vatten genom att sila det genom sand är gammal och välbeprövad och används till exempel för både dricksvattenrening och poolvattenrening. På senare tid har det även anlagts en hel del filterlösningar i växtbäddar och makadamdiken för lokalt omhänder­tagande av dagvatten. Att använda tekniken för att storskaligt rena dagvatten i en end-of-pipe-lösning verkar dock vara oprövat.

Filtermaterialen

Reningsdammen har tre separata bäddar med olika material som ska kunna utvärderas. En med grov sand (2–4 mm), en med finkornig makadam (2–32 mm) och en med så kallat MAS-grus (2–8 mm) som är en slaggprodukt från stålindustrin. MAS-gruset är ett kalciumrikt material som visat sig vara mycket potent när det gäller rening av framförallt fosfat, men även andra ämnen. Det har gjorts en del studier om detta från bland andra Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, KTH.

Filtermaterialen ligger i 30 cm tjocka lager ovanpå ett lika tjockt bottenlager av makadam (2–32 mm) som ligger som grundmaterial i alla bäddarna. Makadamlagret fungerar som ett skydd för dräneringsledningarna som är placerade ett par centimeter upp från bäddarnas lerbotten. Makadamen medger att också mer finkorniga material kan testas utan att de dräneras ut. Om ett annat grus- eller sandmaterial ska testas i framtiden räcker det med att gräva ur filterbädden ner till makadamens överyta.

Förbättrad reningseffekt

Allt dagvatten som spolar rent vägar och parkeringsytor i kringliggande områden, kommer alltså först att renas på ”vanligt” sätt i en dammanläggning, och därefter filtreras allt vatten igenom en halvmeter sand och grus innan det leds ut i recipienten. Förväntad reningseffekt i en vanlig dagvattendamm med god utformning ligger omkring 50 procent för fosfor, omkring 60 procent för tungmetaller och omkring 30 procent för kväve. Reningseffekten som därutöver uppnås i grus- och sandfiltren blir alltså en andel av kvarvarande föroreningsinnehåll. På så vis kommer den totala reningsgraden förhoppningsvis att öka avsevärt. Nu återstår att få vattnet analyserat och anläggningen utvärderad under kommande år.

Dammen anlades under 2020–2021. Projektet har genomförts med hjälp av bidrag från Naturvårdsverket. Reningsdammen med filterbäddar togs i bruk under våren 2021.

Vad är dagvatten?

Dagvatten är regnvatten och smältvatten som tillfälligt rinner ovanpå marken, till skillnad från exempelvis grundvatten som rinner i marken. Dagvatten som rinner ner i samhällets rännstensbrunnar för med sig en mängd föroreningar såsom näringsämnen, tungmetaller och annat. De kommer främst från trafik och olika verksamheter men även vanliga trädgårdar. Föroreningarna är lösta i det avrinnande dagvattnet eller bundna till partiklar som följer med vattenflödet ner i dagvattenrören och sedan ut i närmaste sjö. För att motverka den negativa miljöeffekten som dagvattnet har på våra sjöar anlägges dagvattendammar. De fungerar som en liten sjö som fångar upp en stor del av föroreningarna innan dagvattnet leds vidare ut i sjön.