Hanna Myrberg, förstelärare. Undervisar i samhällskunskap och svenska.
Mitt försteläraruppdrag har den breda rubriken “Digitaliseringens möjligheter” men handlar mer specifikt om AI och hur vi i skolan kan och bör förhålla oss till tjänster som t.ex chatGPT. Som svensk- och samhällslärare är området högst relevant för mig och min undervisning eftersom AI är en stor del av samhällsutvecklingen vi ser idag. I klassrummet berör vi bland annat frågor om demokrati, beslutsfattande, källkritik och källtillit - frågor som direkt påverkas av hur AI utvecklas och används. Det är ett viktigt och inte minst spännande projekt som jag ser fram emot att få driva tillsammans med Johannes Thessén.
Johannes Thessén. Undervisar i matematik och programmering.
Med intåget av kraftfulla språkmodeller och andra verktyg som använder sig av artificiell intelligens finns ett behov av reflektion kring hur AI påverkar vår undervisning. Verktyg som använder sig av AI kan vara fantastiska hjälpmedel i skolan, men det öppnar även upp nya möjligheter för fusk.
Tillsammans med Hanna Myrberg kommer jag att utveckla arbetet med artificiell intelligens på vår skola. Målet är att samla och förmedla kunskap inom området samt skapa en diskussion om hur vi ska arbeta med dessa verktyg. Jag anser att arbetet med AI är både roligt och viktigt eftersom det erbjuder otroliga möjligheter att förbättra lärandemiljön och stödja elevernas individuella behov.
Christina Säflund Olsson. Undervisar i svenska och kommunikation.
Jag delar mitt försteläraruppdrag om elevaktiv undervisning med min kollega Micke Sundin. Målet med uppdraget är att eleverna på skolan ska bli mer aktiva i undervisningen genom att vi och våra kollegor prövar nya pedagogiska metoder i undervisningen. Forskningen visar att när elever känner sig mer aktiva i undervisningen ökar deras motivation och lust till lärande.
I min undervisning är interaktionen mellan eleverna viktig. Jag börjar ofta mina lektioner med en startfråga till alla i klassen, det kan till exempel ha koppling till föregående lektion eller vara en bild som symboliserar något nytt vi ska arbeta med. Eleverna får diskutera min fråga i par för att därefter lyftas till ett samtal i helklass. Min erfarenhet är att eleverna ofta blir mer motiverade att tänka igenom en fråga mer noggrant när de vet att det ska bli synligt för de andra vad de tänker och svarar.
Mikael Sundin, förstelärare. Undervisar i svenska, engelska och grafisk kommunikation.
Mitt förstelärarprojekt handlar i stort om elevdelaktighet, men framför allt om elevaktivitet i klassrummet. Jag delar uppdraget med min lärarkollega Christina Säflund Olsson.
När jag tänker tillbaka på min egen 80-talsskolgång minns jag hur lärarna pratade och vi elever bara lyssnade och antecknade. För vissa moment kan det vara framgångsrikt, men lyckligtvis är undervisningen mer varierad i dagens klassrum.
På Åva strävar vi efter att ha aktiva elever. I vårt forskningsbaserade projekt arbetar vi med metoder som stimulerar elevernas eget engagemang och motivation. Tanken är att alla ska inse hur mycket lättare de då tar till sig kunskap och i förlängningen hur mycket roligare skolan blir. Ett omfattande, men viktigt uppdrag, tycker jag.
Johanna Isaksson, förstelärare. Undervisar i teknik och kemi.
Målet för att stärka högskolesamverkan är att ge gymnasieeleven varierande möjligheter att få information om och erfarenhet av högskolestudier. Det centrala målet är att hjälpa eleven att hitta sin egen väg till fortsatta studier och en framtida yrkeskarriär. Samverkan främjar elevens motivation till studier och utvecklar färdigheter som behövs för vidare studier på högskola och universitet. Näringslivet kan också spela en viktig roll genom att erbjuda praktikplatser eller gymnasiearbete, som ger eleverna möjlighet att tillämpa sina kunskaper i en verklig arbetsmiljö. Genom att samarbeta med företag och organisationer kan gymnasieskolor och högskolor se till att eleverna får en uppfattning om arbetslivets krav och möjligheter, samtidigt som de utvecklar värdefulla yrkesfärdigheter och nätverk.
Jag tycker att det är viktigt med kontakt med näringsliv, organisation och högskola i undervisningen. Detta kan åstadkommas med studiebesök, praktikplatser, gymnasiearbeten och inbjudna föreläsare. Genom att klargöra sambandet mellan skolans ämnesinnehåll och omvärlden kan sammanhangen blir tydligare, vilket i sin tur kan bidra till att motivationen att lära sig och förstå ökar hos eleven.
Kristina Hellquist, förstelärare. Undervisar i engelska och företagsekonomi.
Mitt försteläraruppdrag handlar om att utöka våra kontakter med högskolor och universitet samt med näringsliv och ideella organisationer. Jag vill bidra till fler möten mellan våra elever och världen utanför gymnasieskolan. Tanken är att ge våra elever nya idéer, inspiration och förslag på möjliga framtidsvägar.
Marcus Andersson, förstelärare. Undervisar i Global Politics, historia och samhällskunskap.
Läroplanen för gymnasieskolan fastslår att utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna, främja värden som solidaritet mellan människor och skapa förutsättningar för varje enskild elev att finna sin unika egenart. Skolan ska vara en plats där alla elever ska känna sig trygga och respekterade som de är. I mitt försteläraruppdrag har jag till uppgift att främja samverkan mellan skolans olika funktioner som är centrala för värdegrundsuppdraget. Syftet med arbetet är att främja trygghet, studiero och en tillitsfull skolmiljö som främjar elevernas kunskapsutveckling. Som samhällskunskapslärare är skolans fostrande av demokratiska medborgare en fråga som ligger mig varmt om hjärtat. Därför är jag väldigt tacksam för möjligheten att få bidra till det arbetet inom min profession.
Anna-Karin Gruvell Svärd, förstelärare. Undervisar i svenska och psykologi.
Mitt försteläraruppdrag handlar om att utveckla elevernas vetenskapliga skrivande. För min del är det viktigt att eleverna förstår bakgrunden till ett vetenskapligt tankesätt, där skriftspråket är en viktig aspekt. Genom att arbeta med progression, förståelse och övning kommer eleverna stegvis under gymnasietiden förberedas för det skrivande som behövs vid högre studier. Målet är att kunna använda skriftspråket som ett verktyg och anpassa detta till en mängd olika skrivsituationer. För att utveckla språket behövs även närstudier och läsning av olika texttyper såsom vetenskapliga artiklar, litteratur och poesi. Glädjen i att se eleverna bli mer och mer självständiga och medvetna i sin språkliga användning är en av drivkrafterna för mig.
Åsa Sundin, förstelärare. Undervisar i svenska och engelska.
Mitt fokusområde de kommande två åren kommer att vara vetenskapligt skrivande. Studierna på gymnasiet ställer allt högre krav på vetenskaplighet och det är vår plikt som gymnasielärare att förbereda eleverna för högre studier. Det är ett komplext arbete och innehåller flera olika delar: läsning och förståelse av vetenskaplig text, vetenskapligt skrivande och till sist samtal om det som har lästs och skrivits. En annan viktig del är källkritik. Hur vet eleverna om en källa är trovärdig eller inte? Det är väldigt givande och spännande att arbeta med vetenskapligt skrivande eftersom det involverar alla program på hela skolan och är aktuellt. Jag utmanas och utvecklas hela tiden.
Thomas Rödin, förstelärare. Undervisar i matematik.
Mitt försteläraruppdrag handlar om att utveckla matematikundervisningen utifrån forskning kring både matematikundervisning och hjärnan. Jag kommer att inrikta mig främst mot a- och b-spåret, dvs yrkesprogrammen samt samhällsvetar- och ekonomiprogrammen.
Något jag lagt märke till under mina dryga 20 år som lärare är att under de första matematikkurserna handlar elevernas matematiska förmåga väldigt mycket om självförtroende. Matematiken har också ofta, bland elever, något “magiskt” över sig. Det är någonting man antingen har lätt eller svårt för. Denna syn på matematik är något jag vill sudda bort. Jag vill, genom att vända mig till forskningen, utveckla matematikundervisningen och visa för eleverna att det går att träna sig till att bli bättre bara man får de rätta verktygen.
Erika Larsson, förstelärare. Undervisar i engelska och franska.
Jag är förstelärare inom internationalisering på Åva gymnasium. Jag tycker det är viktigt att förbereda eleverna på den globaliserade värld de kommer att möta när de lämnar skolan. När man jobbar med internationalisering i skolan innebär det att eleverna får tillfällen att i en naturlig miljö använda sig av det språk de har lärt sig. Genom att till exempel resa till andra länder och bo hos värdfamiljer får eleverna också en ökad förståelse för andra kulturer och en ökad tolerans. Jag är glad att vi på Åva har Erasmus-ackreditering som underlättar för elever och lärare på skolan att få möjlighet att höja sin kompetens tack vare internationella utbyten.
Maria Messing, förstelärare. Undervisar i biologi, geografi och naturkunskap.
Mitt uppdrag innebär ett fortsatt arbete på skolan med samordning av kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer. Detta utifrån Skolverkets nya direktiv som började gälla hösten 2022. Kunskapsområdet angår oss alla och ingår som en del av skolans gemensamma värdegrundsarbete. Det är viktigt att eleverna får en god utbildning och bra sexualundervisning, så att vi främjar elevernas hälsa och välbefinnande tillsammans. Tiden vi lever i ställer nya krav. Skolan behöver bl.a. hjälpa till att nyansera de förväntningar på sex som ungdomar skaffar sig via nätet, vilka ofta är kopplade till porrindustrin.
All personal behöver samverka och fler ämnen inkluderas. Viktigt är att vi utgår från elevernas egna frågor och behov då vi planerar undervisningen. Arbetet behöver också vara återkommande och hålla över tid.
Mihaela Gross, förstelärare. Undervisar i franska, engelska och IB karaktärsämnen.
Bonjour! Hello! ¡Hola! Hallo! Internationalisering är försteläraruppdraget som jag arbetar med och tycker att det är kul att få utveckla på Åva. Som språklärare ser jag hur elever som får träffa jämnåriga från andra länder utvecklas inte bara språkmässigt men också som människor med rika erfarenheter som de kommer att använda för livet. Inom mitt uppdrag har jag utvecklat bl.a. ett Erasmus+ projekt som heter A.C.T - Active Citizens of Tomorrow med kollegor från Belgien, Italien och Norge. Det är ett projekt som ger eleverna kunskaper om aktiv deltagande i europeiska demokratiska processer. I min undervisning jobbar jag aktivt med eTwinning projekt som innebär internationella utbyten på franska eller engelska online som en naturlig del av språkinlärningen.
Nepe Kuqi , förstelärare. Undervisar i idrott och hälsa samt engelska.
Elever på restaurang- och livsmedelsprogrammet (RL) och elever på vård och omsorg (VO) deltar i ett internationaliseringsprojekt genom Erasmus+. I samarbete med IES Mediterránia får eleverna möjlighet att genomföra en del av sin yrkespraktik i Benidorm i Spanien.
Det här projektet är både roligt och viktigt. Genom att bo och arbeta i Spanien får eleverna en möjlighet att få en bredare och mer mångsidig utbildning genom att exponeras för olika kulturer, språk och perspektiv. Det bidrar även till en ökad självständighet och ett större självförtroende genom möjligheten att klara sig i nya och utmanande miljöer.
I min undervisning arbetar jag aktivt med internationalisering där jag främst arbetar med digitala resurser för att ge eleverna möjlighet att utforska andra länder, kulturer och språk.