Efter vikingatiden var Täby en bondesocken, som i början av 1900-talet omfattade flera stationssamhällen. Från 1950 utvecklades Täby till en expansiv förortskommun till Stockholm.

Kulturminnen

I Täby finns närmare 400 platser med kända fornlämningar. Vissa fornlämningar är vårdade och skyltade. Om du vill veta mer om fornminnen, så finns en broschyr som du kan hämta på biblioteket, Täby centrum.

Täby prästgårdsmark
Täby prästgårdsmark är ett område av riksintresse, det betyder att miljön är skyddsvärd ur ett nationellt perspektiv. Fornlämningsmiljön visar en bebyggelse etablerad under äldre järnåldern och dess fotsatta utveckling under yngre järnåldern fram till nutid. Området visar också ett omväxlande odlingslandskap med låglänta åkrar och kuperade beteshagar. I området ingår även Täby prästgård och prästgårdsskolan, det tidigare kaplansbostället och Skogberga gård.

Forn- och naturstigen
Forn- och naturstigen vid Täby prästgård är en stig med skyltar vid några av de mest synliga lämningarna och tar dig med på en promenad bakåt i tiden ända till bronsåldern. På skyltarna kan du läsa om hur människorna levde, hur de odlade sina åkrar och skötte sina djur. Skyltarna berättar också vilka gudar människorna trodde på och hur man begravde sina döda. En informationsfolder om stigen finns att hämta på biblioteket i Täby centrum eller ladda ner som pdf fil här till höger.

Det finns också mer information om kulturstigen vid Täby prästgård hos Stockholms länsmuseum.

Runstenar

I Täby finns inte mindre än 37 stycken runristningar, som ger oss många intressanta upplysningar om vikingatidens människor, deras liv och deras öden. Vikingen Jarlabanke reste stenar över sig sjäv medan han ännu levde, Jarlabankes farfar Östen gjorde en pilgrimsfärd till Jerusalem. På Risbylestenen nära Skålhamra finns det rysk-bysantinska Dagmarskors som 1947 blev Täbys vapen. I området runt Vallentunasjön finns det ovanligt många runstenar från vikingatiden, vi kallar området för Runriket.